Ek (träd)
Wikipedia
| ?Ek | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Fagales |
| Familj: | Bokväxter Fagaceae |
| Släkte: | Ekar Quercus |
| Art: | Ek Q. robur |
|
|
|
| §Quercus robur Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Ek, Quercus robur, (kallas också sommarek, skogsek, stjälkek eller i folkmun för vanlig ek) är ett kraftigt lövträd som kan bli åtminstone tusen år gammalt. I Sverige förekommer också vinterek (Q. petraea) och i odlad form den rödbrun-bladiga blodeken (Q.rubra).
Innehåll |
[redigera] Biologi
Eksläktet kännetecknas av fröet, ollonet, som är nötartad utan vita men med en läderartad fruktvägg, med basen nedsänkt i en fruktskål (cupola) vilken bildats ur det urholkade blomfästet och täckts med små fjäll.
Eken räknas som Skandinaviens största träd, med stam upp till 30 meter höjd och med omkrets runt 3 meter. Enstaka träd kan ha betydligt tjockare stammar, över 10 meter.
Eken växer i nästan hela Europa. I Sverige växer ek upp till biologiska norrlandsgränsen och på enstaka platser som planterad norr därom. Sveriges nordligaste naturliga ekbestånd finns vid Testeboån i Gästrikland. Det vitt spridda missförståndet att Dalälven skulle utgöra en nordlig gräns är direkt felaktigt; tvärtom skär Dalälven ekens nordgräns i rät vinkel vilket gör att ek växer ytterst sparsamt i stora områden söder om älven.
Eken växer långsamt och bär inte frukt förrän runt 40-50 års ålder. Trädet är avverkningsmoget vid omkring 150 år, men kan fortsätta växa i flera hundra år. När ekar blir gamla murknar de inifrån. I stamhåligheterna kan det finnas upp till flera hundra liter av lös, murken ved, s k mulm. 500 insektsarter är beroende av eken.
Stjälkekens löv faller om hösten, till skillnad från vinterekens.
[redigera] Ek i kultur och historia
Eken är Blekinges landskapsträd.
För några hundra år sedan var det förbjudet för vanliga människor att hugga ner en ek, för de var reserverade för kungen för skeppsbygge.
Ek är ett hårt, tätt och starkt träslag, och det bästa för skeppsbyggnad, varför Gustav Vasa lät plantera ekar för framtida behov inom svensk marin. Dessa bevarade ekskogar är idag alltså hundratals år, och berömda är ekarna på Visingsö, men de flesta står faktiskt i Stockholm. I EKO-parken på Norra Djurgården står norra Europas största ekbestånd idag, kanske en av anledningarna till att Stockholm på Stockholmsslang kallas Eken. Även inom möbeltillverkning och golvindustri samt i båtbyggeri är ek ett eftertraktat material.
Eken är kanske ett av de mest karaktärsfulla träden, och det som mest tillbetts som heligt under religiösa former i Europa. Namnet på de keltiska läromästarna, druiderna, kommer från det grekiska ordet för ek, Dryas, eftersom det påståddes att keltiska druider alltid hade med ekblad vid offer och dylikt.
Även inom den germanska språksfären måste eken spelat en stor roll, ty de flesta germanska språk delar ord för trädet, och även ord som ligger nära; sålunda är exempelvis det svenska ekollon ursprungligen detsamma som det engelska acorn (som alltså inte har något att göra med corn).
Eklöv har stundom använts som hedersmärke, med hänvisning till ekens ovan nämnda bakgrund som "heligt träd", bland annat i Nazityskland.
 |
|
|
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
