Wikipedia

Innehåll 1 Omstridd objektivitet 1.1 Ny domstolsfight 1.2 Vilda slutsatser av romanens grundtankar 1.3 En publik tankeväckare om sanningen betr det fria ordet

[redigera] Omstridd objektivitet

Många ställen är inte objektiva, utan återspeglar en delvis partisk hållning. Dessutom är flera ganska djärva påståenden dåligt underbyggda.

Exempel:

Många av de tankar som romanen uppskattats för, står i stor skuld till boken Heligt blod, helig Gral

Författaren förklarar inte sin hållning mer ingående utan nöjer sig med att presentera ett till synes partiskt påstående. Just denna mening är desto mer opassande eftersom det startats en rättegång mot Dan Brown just för att ta reda på om ovanstående stämmer.

/Chloroform 27 februari 2006

Rättegången handlar inte om huruvida Brown tagit stoff, utan om "stölden" bryter mot den amerikanska upphovsrätten som är annorlunda än vår.//--IP 27 februari 2006 kl.17.45 (CET)

Att Brown tagit stoff är okontroversiellt. Plagarianism som han anklagas för [1] är alltså inte samma sak som att han har tagit stoff. Plagariansim innebär att han inte behandlat stoffet självständigt och inte angett källor, i Sverige är detta inte olagligt. Att det är just detta i verket, och inte huvudsakligen intrigen, som romanen blivit berömd för, finns det flera radio och TV-program om, som beskriver hur människor vallfärdat till platser i romanen och börjat tro att Jesus fick ett barn "tack vare da Vinci koden". Se även den engelska artikeln om influenser.//--IP 27 februari 2006 kl.19.16 (CET)

[redigera] Ny domstolsfight

Enligt Der Spiegel har den ryske forskaren Michail Anikin stämt Dan Brown; han anser sig ha varit först med tanken att Leonardo var teolog och att Mona Lisa är en allegoriskt läsbar bild av den kristna kyrkan. Anikin kräver nu Brown på alla inkomster av boken. Känns inte så troligt om han stämde i Ryssland. :-)

[redigera] Vilda slutsatser av romanens grundtankar

Från stycket "Grundtankar i romanen":

I romanen framförs även åsikten att Mona Lisa föreställer Leonardo da Vinci som kvinna, vilket delvis är ett inlägg i homodebatten, som i USA är mycket livligare än i Sverige.

På vilket sätt är det ett inlägg i homodebatten?

Den androgyna människan är i den nyplatonska filosofin den högsta formen av vara. Föreningen mellan man och kvinna är ett av livets mål, vilket även kan ses i huvudpersonernas slutliga förening. Denna förening är bortom tid, och inbegriper en förening med den andres förfäder.

Jag kan inget om den nyplatonska filosofin, men jag misstänker att ordet "vara" här syftar på "varande" eller liknande. "Vara" låter som typ handelsvara, vilket blir ganska förvirrande i sammanhanget. Den andra meningen känns också lite märklig. Själv tolkade jag det helt enkelt som att boken omnämner den typen av sexritualer som förekommit i vissa hemliga sällskap.

Sammanfattningsvis hyllar romanen en slags övermänniska, som legitimerar sin överhet genom den rätta kunskapen, hävd, och ett androgynt förkroppsligande av genialitet. Den rätta kunskapen är livsnödvändig för somliga, men föreningen mellan man och kvinna livets egentliga mål..

Den här slutsatsen förstår jag inte alls. Om den ska vara med vill jag gärna ha lite mer belägg för den (Entheta 28 maj 2006 kl.18.14 (CEST))

När denna artikel tillkom hade wp helt andra regler. Jag har studerat litteraturvetenskap länge, och för mig är inte tankarna vilda, även om det skulle behövas en 10-20 p-uppsats för att försvara teserna. Jag tänker kort bemöta ett av dina påståenden. "Vara" är ett filosofiskt begrepp som används inom ontologin, och skiljs från "varande"; varat är existensen och varandet det som är, ungefär. Det finns förresten en roman med titeln "Varats olidliga lätthet"; ordet används sporadiskt i talspråket. Romanen uttrycker en nyplatonism med konstruktivistiska inslag, vilket är mycket frmaträdande om man känner till begreppen. Gör man inte det är det svårt att följa med i tankegångarna.//--IP 29 maj 2006 kl.11.36 (CEST)

I see. Om detta inte klassas som original research och ska vara med i artikeln kanske det borde utvecklas lite så att det inte krävs litteraturvetenskaplig utbildning för att hänga med i tankegångarna. Entheta 29 maj 2006 kl.17.57 (CEST)

[redigera] En publik tankeväckare om sanningen betr det fria ordet

Det att ord inte står mot ord. Brown tänker dock som vanligt om detta men den publika uppmärksamheten kring bokens grundproblem visar på det skriande behovet av att komma till rätta med ohållbart tänkande och språkbruk. Bl.a. Jesus som människa förstod detta.