Brott mot mänskligheten
Wikipedia
Begreppet brott mot mänskligheten började möjligen att användas redan i mitten av 1800-talet, och det kan beläggas att brittiska regeringen använde uttrycket efter de turkiska massmorden på armenier under tidigt 1900-tal. Någon kodifiering av brott mot mänskligheten skedde inte förrän segrarmakterna i andra världskriget antog stadgan för Nürnbergrättegångarna 1945. Året därpå fastslog FN:s generalförsamling de principer som fanns i Nürnbergstadgan.
Innehåll |
[redigera] Nürnbergstadgans definition
Nürnbergstadgan definierar brott mot mänskligheten som mord, utrotning, slaveri, deportation och dylika handlingar mot civilbefolkning. Vidare inräknas det som begicks i koncentrationsläger och förintelseläger samt förföljelser i politiskt, rasligt och religiöst syfte. Enskilda mordaktioner, massavrättningar verkställda av SS-trupper och Einsatzgruppen, räknas även hit; förintandet av de två tjeckiska byarna Lidice och Ležáky i juni 1942 samt den franska staden Oradour-sur-Glane i juni 1944.
Ibland används begreppet brott mot mänskligheten på ett alltför allmänt sätt. Man bör emellertid skilja mellan folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser är numera brott mot den primära folkrätten, vilket innebär att de ger upphov till universell jurisdiktion, det vill säga man kan dömas för brottet i alla stater oavsett om någon konvention är ratificerad eller inte. Alla stater har alltså rätt att ställa till svars de som är misstänkta för dessa brott oavsett vart de har begåtts och offrens eller förövarens nationalitet. Ett exempel på detta är försöket som en spansk undersökningsdomare gjorde för att ställa förre diktatorn Augusto Pinochet inför rätta i Spanien, sedan Pinochet omhändertagits i Storbritannien.
[redigera] Kontroversiellt brott
Belgien har länge haft en kontroversiell lagstiftning där alla som begått brott mot mänskligheten (oavsett medborgarskap) kan ställas inför rätta om de sätter sin fot på belgisk mark. Detta gjorde att den israeliske premiärministern Ariel Sharon blev anmäld för brott mot mänskligheten i landet med anledning av massakern i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila. Åtalsundersökningen är dock numera nedlagd.
Den amerikanske regimkritikern Noam Chomsky har vid ett tillfälle yttrat att "ifall krigslagarna från Nürnberg skulle tillämpas idag så skulle varenda amerikansk president under efterkrigstiden blivit hängd" [1]
[redigera] Litteratur
- Raoul Muhm: Germania: La rinascita del diritto naturale e i crimini contro l´umanità. Deutschland: Die Renaissance des Naturrechts und die Verbrechen gegen die Menschlichkeit. Germany: The renaissance of natural law and crimes against humanity. Vecchiarelli Editore Manziana (Roma) 2004 ISBN: 88-8247-153-2
- Raoul Muhm: La natura giuridica dei crimini contro l'umanità e le attuali critiche in Germania , in: Rivista di Diritto e Procedura Penale, Band 1/1997.Milano ,Roma http://www.larchivio.org/xoom/muhm-crimini.htm
