Bisats
Wikipedia
Det finns två sorters satser. En huvudsats kan alltid ensam utgöra en mening. En bisats däremot är alltid en del av en huvudsats, en annan bisats eller en fras. En bisats är alltså en del av en annan språklig enhet.
Man känner igen en bisats på att den ofta inleds med antingen en underordnande konjunktion (kallas även subjunktion), (till exempel att, när, eftersom), ett relativpronomen (till exempel som, vilka, vars) eller ett interrogativt pronomen (till exempel vem, vad).
[redigera] Bisatser i svenska språket
I svenska bisatser står negationen inte och andra satsadverbial ofta före det böjda verbet:
Jag vet att du inte ljuger. I huvudsats skulle det heta: Du ljuger inte.
Huvudsats: Jag säger att du skall komma.
Bisats: att du skall komma.
att du skall komma i meningen ovan är objekt i satsen Jag säger att du ska komma. Alltså är att du ska komma en bisats.
Att du bara orkar!, däremot, är inte en del i någon annan sats eller fras. Alltså är Att du bara orkar! inte en bisats, trots att satsadverbialet bara står före det tempusböjda verbet orkar.
Bisatsen har troligen uppkommit genom att den gamla kilkonstruktionen reanalyserats.
Läs mer om bisatser på [1].
