Bergskrabba
Wikipedia
| ?Bergskrabba | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Lamiales |
| Familj: | Bergskrabbeväxter Globulariaceae |
| Släkte: | Bergskrabbor Globularia |
| Art: | Bergskrabba G. vulgaris |
|
|
|
| §Globularia vulgaris Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Bergskrabba (Globularia vulgaris) är den enda av sin familj i den svenska floran. Redan dess lokaler och utbredning väcker uppmärksamhet. Den är i Skandinavien begränsad till södra Öland samt norra och mellersta Gotland (där den även kallas "blåskallar") och kan tillsammans med ett litet antal andra arter från södra (och sydöstra) Europa sägas bilda en koloni av sydliga arter, som på våra två stora kalkstensöar finner vissa naturförhållanden särskilt gynnsamma. Vår art är någorlunda vanlig endast på de kala, starkt solvärmda kalkstensterasserna och hällmarkerna. Växten är därför en kraftigt byggd xerofyt. I kalkstenens sprickor kilar den in sin trähårda pålrot, vars översta del övergår i en kort, förvedad kandelaberstam med grenarna beklädda av flera års bladrester och slutande med en rosett nästan läderartade blad. Den ensamma blomkorgen bärs upp av en styv, seg stjälk med mindre och tunnare blad, som till formen är helt smala, medan rosettbladen är spadlika och trespetsade.
Från korgväxterna skiljer sig Globularia genom undersittande (d.v.s. under fruktämnet sittande) hylle, och nöten är omsluten av fodret. Kronan är 5-flikig och 2-läppig med överläppens två flikar kortare än underläppens. Ståndarna är endast fyra till antalet liksom hos de i strängare mening 2-läppiga växterna.
