Alexandre Cabanel
Wikipedia
Alexandre Cabanel, född 28 september 1823 i Montpellier, död 23 januari 1889 i Paris, var en fransk målare.
Cabanel tillbringade åren 1846-1850 i Rom och blev 1863 professor vid École des Beaux-Arts, vars direktor han sedan blev. Han var den franska akademismens främste företrädare. Han inriktade sig på bibliska, mytologiska och historiska motiv och målade redan före sin vistelse i Rom Kristus i örtagården (1844), Kristus inför pretorn (1845) och sedan inom samma ämneskrets Johannes döparen, Moses död, Kristen martyr och Den helige Ludvigs förhärligande (1855) samt Maria Magdalena.
Vid sidan av kyrkliga ämnen började han även vända sig till moderna och romantiska, såsom Othello berättar om sina strider, Florentinsk poet (1861), en vacker existensbild från renässansens dagar, Francesca da Rimini och Paolo Malatesta (1879, betydligt teatralisk i kompositionen). Jämte alster inom dessa sfärer av måleri märks dekorativa verk. Det första av dessa var ett offentligt uppdrag att i Hotel de Ville i Paris måla "De tolv månaderna" i medaljonger; vidare må nämnas hans dekorering av Hotel Péreire i Paris, utförd i 1700-talets franska stil, Floras triumf, plafond i Louvren (1873), och Ludvig den helige, för Pantheon (1878). Ett av Cabanels favoritmotiv var den nakna kvinnliga kroppen. Dit hör framför allt Venus födelse (utställd 1863, Luxembourgmuseet). Det förlorade paradiset (1867, Adam och Eva (målning) i övernaturlig storlek, i Münchens Maximilianeum) är hållen i en fadd färgskala. Till samma grupp hör Venus (1875) och Lucretia och Tarquinius (1877) m.fl. Av hans senare verk bör nämnas Phèdre (1880, Montpelliers museum) samt Cleopatra (1887, Antwerpen).
Cabanel var mycket anlitad som porträttmålare och målade exempelvis Napoleon III. Eljest var det huvudsakligen mondäna damer han porträtterade, med smekande pensel och elegant färghållning. Bland hans damporträtt är ett av Christina Nilsson i Ofelias roll.
