1657

Wikipedia

1657 - MDCLVII
År: 1654 - 1655 - 1656 1657 1658 - 1659 - 1660
Decennium: 1630-talet - 1640-talet 1650-talet 1660-talet - 1670-talet
Sekel: 1500-talet - 1600-talet - 1700-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige och Finland 1657
Epok: Stormaktstiden 1611-1718 Nya tiden 1523-1809	Regent: Karl X Gustav kung 1654-1660
Ärkebiskop: J. C. Lenaeus 1647-1669	Rikskansler: Vakant 1656-1660

[redigera] Händelser:

8 januari - Sveriges allierade, Georg II Rákóczy av Siebenbürgen (Transsylvanien), angriper Polen med en stor här.
11 januari - Danzigborna bränner ner förstäderna till staden.
11 februari - Polackerna upphäver belägringen av Krakow.
23 februari - Den danska herredagen beviljar medel för krig mot Sverige.
27 februari - Svenskarna spränger dammarna utanför Danzig.
12 mars - Karl X Gustav inleder ett resultatlöst krigståg mot södra Polen.
1 april - Karl X Gustavs här förenas med Rákóczys på 50.000 man.
12 april - Österrikarna innesluter det av svenskarna hållna Krakow.
6 maj - Svenskarna erövrar Brest-Litovsk från ryssarna.
13 maj - Svenskarna intar Brzesc.
14 maj - Polackerna genomför ett stort utfall från Danzig mot svenskarna.
22 maj - Österrike ansluter sig officiellt till Sveriges fiender och ingriper i polska kriget. Man skickar en ny här mot Krakow.
5 juni - Danmark förklarar Sverige krig.
7 juni - Danska förstärkningar från Själland kommer till redden utanför Danzig.
16 juni - Danskarna, under befäl av Bille, går in i det svenska Bremen och erövrar det.
20 juni - Karl X Gustav får reda på den danska krigsförklaringen.
23 juni - Svenska hären kan, utan att förlora ansiktet, lämna Polen och gå mot Danmark, varför den bryter upp från Thorn och tågar västerut.
2 juli - Svenska hären intågar i Stettin i Pommern.
8 juli
- Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Walk.
- Siebenbürgarna besegras av polackerna i slaget vid Jaworow.
18 juli - Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Ängelholm.
21 juli - Georg II Rákóczy sluter fred med Polen och lämnar kriget.
23 juli - Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Dirschau.
1 augusti - Svenskarna försöker erövra ryssarnas huvudläger vid Lava, men misslyckas.
6 augusti - Svenskarna har återtagit Bremen från danskarna och börjar nu belägra det danska fästet Itzehoe.
10 augusti - Svenskarna erövrar Itzehoe. Samma dag påbörjar de en belägring av fästet Frederiksodde.
13 augusti - Svenskarna i Krakow kapitulerar för polackerna och österrikarna.
21 augusti - Ryssarna innesluter Riga.
31 augusti - Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Genevadsbro.
12-13 september - Sjöslaget vid Møen, mellan svenska och danska flottorna, slutar oavgjort.
17 september - Kurfursten av Brandenburg sluter stillestånd med polackerna.
27 september - Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Hjärtum.
3 oktober - Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Kattarp.
24 oktober - Svenskarna stormar den danska fästningen Frederiksodde. Sedan denna är intagen kan de erövra hela Jylland.
5 november - Ett fredsavtal sluts mellan Brandenburg och Polen, varvid Brandenburg sluter sig till Sveriges fiender och kurfursten erkänns som herre till Ostpreussen.
Slutet av november - En lokal gränsfred sluts mellan svenskarna och ryssarna i Kajana friherreskap.
10-11 december - Ryssarna erövrar Marienburg.
Carl Gustaf Wrangel blir ny svensk riksamiral.
Norrmännen under general Iver Krebbe riktar ett anfall mot Västergötland. De drivs snart på flykten och får istället försvara Bohuslän mot svenskarna.
Jämtland återtas tillfälligt av norrmännen under Jörgen Bielke.
Före detta drottning Kristina vistas i Frankrike där hon börjar underhandla om Neapels krona.
Johan Palmstruch öppnar Sveriges allra första affärsbank, Stockholm Banco.
Sverige drabbas av pesten.