Ögontröst
Wikipedia
| ?Ögontröst | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Lamiales |
| Familj: | Snyltrotsväxter Orobanchaceae |
| Släkte: | Ögontröst Euphrasia |
|
|
|
| §Euphrasia | |
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Ögontröst (Euphrasia) är ett växtsläkte som i mellersta och norra Europa innefattar talrika (i Skandinavien ungefär ett dussin) arter, som står varandra mycket nära, eftersom de endast skiljer sig genom olika förgrening och hårighet samt blomkronans storlek, vartill kommer, åtminstone i södra Sverige, olika blomningstid, i det vissa arter till sin utveckling är försommar-(juni-)växter, andra höstväxter. Alla växer på ängsbackar, i skogsbryn, på vägkanter, hedar och dylika torra ställen. Namnet "ögontröst" kommer sig från dessa örters forna användning vid ögonsjukdomar.
Ögontröst parasiterar på andra växter på det sättet, att deras hårfina rotgrenar fäster sig med sugvårtor vid närstående växters (till exempel gräsens) rötter. Då emellertid en ögontröst såsom klorofyllhaltig även kan själv bereda sitt byggnadsmaterial (detta kan inte en Lathræa eller en Cuscuta), kallar man den en halvparasit. Detta gäller även om de fem närmast följande släktena, som alla har svagt rotsystem och fina rötter med sugvårtor. Dessa släkten bildar tillsamman en naturlig grupp eller underfamilj, utmärkt av 5-flikig, 2-läppig krona, men blomfodret 4-flikigt som hos Veronica; de flesta har motsatta blad.
[redigera] Några arter
- Ljungögontröst (Euphrasia micrantha)
- Stor ögontröst (Euphrasia rostkoviana ssp. rostkoviana)
- Strandögontröst (Euphrasia bottnica)
- Svensk ögontröst (Euphrasia stricta var. suecica)
- Vanlig ögontröst (Euphrasia stricta var. brevipila)
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ögontröst
