Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Diskussion:Traditionella skolan - Wikipedia, den fria encyklopedin

Diskussion:Traditionella skolan

Wikipedia

[redigera] Traditionella eller Traditionalistiska?

Borde inte artikeln kallas den Traditionalistiska skolan? Att använda ordet tradionella är ett värdeomdöme om den som varandes tradionell och inte tradionalistisk emedan man väl vanligtvis kallar den (Integral) Traditionalism utomlands.

Det är ingen tillfällighet att den betecknas just Traditionell och inte traditionalistisk. Enligt philosophia perennis så avser Tradition inte sed eller vana i vanlig bemärkelse, utan universella sanningar och principer som är förankrade i den yttersta verkligheten (tidlös esoterisk kunskap). Forskaren Mark Sedgwick vid American University i Kairo är en av dem som (relativt framgångsrikt) har försökt lansera den Traditionella skolans perspektiv som just "traditionalistiskt" med anledning av den grundläggande betydelsen "Tradition" har för René Guénon. Men Traditionen enligt Guénon är inte något som likt andra ideologiska -ismer och filosofiska skolor har uppkommit i syntes med moderniteten. Att tala om "traditionalism" blir då att blanda det tidlösas med det tidsbundnas ordningar - med andra ord urvattning och ett drastiskt avsteg från traditionsbegreppets verkliga innebörd och särprägel. --Auc 3 augusti 2006 kl. 12.59 (CEST)
Tack för svar. Men det är det inte den troendes svar? Wikipedia skall väl söka belysa ämnen så pass neutralt som det går? De andra språkens wikipediasidor talar om just Traditionalism. Den svenska religionsvetenskapliga forskningen använder termen (se tex. O. Hammers böcker om New Age). Andra traditionalister använder termen (se tex. Kenneth Oldmeadow, Traditionalism, Colombo 2000. Sedgwicks bok togs inte emot väl bland tradionalisterna, men han är knappast den förste att använda termen. Även S.H. Nasr använder sig av termen ett flertal ggr i "The Philosophy of Sayyed Hossein Nasr" i självbiografiska introduktion--Gudmund
Uppenbarligen finns det två uppfattningar i frågan (vilket borde redovisas i artikeln när båda uppfattningarnas argument klargjorts). Kanske är det så att vissa av Guénons efterföljare har valt att använda traditionalistbegreppet? Det skulle vara intressant att höra hur det motiveras och inte bara att det förekommer. --Auc 5 augusti 2006 kl. 23.46 (CEST)
Det här med att konsekvent kalla skolan för traditionell har jag bara stött på i Sverige (antagligen introducerad av A. Dahlén eller möjligen Almqvist eller Lindbom), annars kallas den i regel för traditionalism (eller perennialism-ph. perennis-sophia perennis samt Guénons skola av forskaren A. Faivre). Själv känner jag inte till vad guenonister kallar tanketraditionen, är inte hemsidan Living Islam av O. Neusser guenonistisk? Om man ser att den svenska användningen av termen är undantaget samt bara motiverad utifrån skolans svenska representanters självuppfattning, är det verkligen argument nog för att på Wikipedia behålla termen? Hur termen traditionalism har tillkommit vet jag inte, den har längre varit den etablerade benämningen på företeelsen. Jag kan bara anta att en forskare menar att det är vurmen för Tradition utifrån modernitetens horisont som gör den till traditionalism. Gudmund 6 augusti 2006 kl. 08.53 (CEST)
Även The Foundation for Traditional Studies som ger ut den främsta engelskspråkiga tidskriften på området (Sophia Journal) använder benämningen Traditional school, vilket antyder att det verkar vara det mest adekvata i forskningssammanhang. --Auc 7 augusti 2006 kl. 00.35 (CEST)
Men det är en inomperennialistisk tidskrift. Utomståendes forskares benämning är väl ett bättre kriterium? Dessutom talar faktumet att alla andra wikisidor använder den vanligare termen sitt tydliga språk.Gudmund 7 augusti 2006 kl. 09.22 (CEST)
"Inomperennialistisk"? Tja, det är en tidskrift som publicerar texter av dem som på ett eller annat sätt forskar på sådant som kan vara av intresse ur ett traditionellt perspektiv. Sannolikt har vi att göra med ett liknande fenomen som med Radikalkonservatism, d v s att "utomstående" forskare och skribenter däremot gärna skapar en -ism för att mer entydigt försöka definiera ramarna för ett visst ämnesfält. Ett fenomen som inte alltid är helt lyckat, och som sagt i det här fallet även kan uppfattas som att det går emot själva innebörden av begreppet som i sin tidlöshet transcenderar alla sådana kodifieringar. Bottomline: Jag ser fortfarande inte varför det skulle vara mer "neutralt" eller korrekt att byta till Traditionalistiska skolan bara för att Wikipedia på andra språk använder det. --Auc 7 augusti 2006 kl. 13.22 (CEST)
Tradionalism används även ibland av dem själva, så helt utomstående är det inte. Jag har studerat deras skola i över tio år från och till och alltid känt fenomenet som traditionalism (jag skulle exempelvis inte söka på traditionella skolan för att söka upp artikeln, utan antingen traditionalism eller möjligtvis religio perennis) Korrekt är det därför att det är den gängse termen för flertalet forskare och andra som belyser fenomenet. Att man/ni på svenska använder än annan är undantaget. Vad man kan göra är att i artikeln förklara varför de som tillhör den ibland - eller ofta - kallar den den traditionella. Att det används på andra språk är ett argument. Hur skulle det vara om olika religioner började benämnas med specifika termer byggd på den egna självförståelsen på wikipedia ("den Sanna läran" och liknande) iställer för kristendom, islam, buddhism mm? Jag ser inte skillnaden mellan sådant och att kalla denna artikeln för "traditionella"? Gudmund 7 augusti 2006 kl. 15.06 (CEST)
Faktum är ju som sagt att båda varianterna används. Det verkar som att "traditionalism" visserligen är det vanligast förekommande medan "traditionella" verkar vara mer troget den faktiska innebörden av det man försöker beteckna. Trogenhet till den egentliga innebörden till skillnad från det slentrianmässiga är ju något som alltid prioriterats i encyklopediska sammanhang, inte minst på WP med tanke på den starka betoningen med att gå till grunden med etymologi etc. Enligt Guénon så är de moderna filosofiska systemen som har sitt ursprung i Västerlandet till sin natur anti-traditionella - inte anti-traditionalistiska, vilket är en viktig skillnad. Det traditionella syftar alltså inte på den teoretiska skolbildningen, utan på ett faktiskt existerande fenomen helt oavhängigt Guénon och hans efterföljare (en primordial, tidlös lära som grundar sig på rent metafysiska, intellektuella principer). Med andra ord: det "traditionella" betecknar någonting utöver den specifika skolbildningen, medan "traditionalism" snarare antyder ett försök att reducera det hela till en synkretistisk idéströmning inom (och mot) det moderna paradigmet, vilket tenderar att urvattna och instrumentalisera den ursprungliga innebörden genom betydelseglidning och eklektism. Jag håller med om att motiveringen till varför man kallar den "traditionell" bör stå med i artikeln. Upplysningsvis så kommer man för övrigt till en Redirect-sida till Traditionella skolan när man söker på traditionalism. --Auc 8 augusti 2006 kl. 14.36 (CEST)
Det är klart att det René Guénon avser i sitt livsverk är Traditionen eller det traditionella. Som det har påpekats handlar det inte om en filosfisk riktning, eller andra till ursprung mänskliga tankesystem, men om det som står utöver filosofin och som är världsreligionernas kärna: traditionen som tidslös sanning och andlig visdom som har kommit mänskligheten till del genom tidsåldrarna. I och med religionernas ökande möte i den globala världen idag har många kommit till insikt om det traditionella i världsreligionerna utan att för den del kunna beskriva förhållanden intellektuellt som RG gjorde.
Begreppet "den Traditionalistiska skolan" används - om jag förstår det hela rätt - av Schuons anhängare och efterföljare. I och för sig är väl skillnaden inte himla stor, om man vet vad det handlar om, medan "traditionalism" på grund av sin "ism" syftar på en tankeskola, vilket Traditionen (s o 8. aug 2006) inte är. Så man skulle kunna visa att alla som kallar sig "traditionalister" eller "traditionalisms" förkämpar, inte nödvändigtvis överensstämmer med RGs analys och upptäckter. T ex när Mark J Sedgwick blandar i grupper traditionalister Eliade, som har helt andra utgångspunkter.
Begreppen bör väl hellre öka förståelsen om vad de avser, inte sudda ut betydelseskiljnaderna eller för att passa in i -inte ens i den förträffliga - Wikipedian. --OmarKN 2006-09-09
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu