Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Trädbeskärning och trädvård - Wikipedia, den fria encyklopedin

Trädbeskärning och trädvård

Wikipedia

Ett blommande magnoliaträd.
Ett blommande magnoliaträd.

Beskärning av träd och trädvård är något man gör för att trädet ska åldras vackert och är det fruktträd så gör man det också för att de ska bära frukt av god kvalitet.

Stora träd beskärs professionellt av så kallade arborister eller trädvårdare, oftast med hjälp av sele och klätterrep för att inte skada trädet. Internationellt brukar Schweiz och Storbritannien anses ha de bästa arboristerna i världen.

Innehåll

[redigera] Beskärning av parkträd och andra stora träd

Träd är en viktig del i våra utomhusmiljöer och har även ett stort ekonomiskt värde. Många av våra stora parkträd har mellan 60-100 år på nacken.

Stora träd beskärs i större delen av fallen på grund av att de är skrymmande eller utgör en fara för oss människor, sällan för att trädet behöver det för sin överlevnad. Arbetet består bland annat i att ta bort döda grenar eller glesa ur kronan, det kan även vara så att ett träd behöver tas ner bit för bit utan att skada omgivande byggnader.

[redigera] Beskärningstidpunkt

Principer och tidpunkter skiljer sig från beskärning av fruktträden. När man exempelvis beskär björk lämnas inledningsvis en cirka halvmeters stump kvar av grenen till skillnad från beskärning av äppelträdet där man tar grenen direkt utanför grenkragen. Stumpen på björken kan tas bort efter ett par år då trädets egna skyddsmekanismer har separerat den från huvudstammens försörjningssystem.

[redigera] Fruktträdsbeskärning

Fruktträd beskärs däremot för att de ska åldras vackert och bära frukt av god kvalitet. Många av våra kulturväxter, såsom äppelträdet, är förädlade varianter på vildväxande arter. Om de inte vårdas och ansas återgår de till sin ursprungliga vilda form.

Fruktträdsbeskärningen kan delas upp i två principer; uppbyggnadsbeskärning och underhållsbeskärning.

Uppbyggnadsbeskärning: I uppbyggnadsbeskärningen av små, unga träd avgör man vilka grenar som trädet ska byggas upp av. En gren på ett träd stannar på den höjd där den växer ut. Det betyder att en gren en halvmeter ovan marken kommer att stanna på den höjden även om 50 år eftersom stammen växer på bredden, inte på höjden. Man tar framför allt bort grenar med ogynnsamma s.k. grenvinklar som när de blir större kan leda till skador på trädet om de bryts av. Om det lilla trädet har konkurrerande toppskott tas också de bort. Ett konkurrerande toppskott är en gren som växer rakt uppåt i kronan och konkurrerar med huvudstammens topp, som ska vara trädets högsta punkt.

Enligt gamla principer beskar man trädet i form av en korg, huvudstammen går upp en bit och delas sedan i flera grenar i en rund korgform. Numer eftersträvar man en mittstam genom hela trädet.

Underhållsbeskärning: I ett äldre träd eftersträvar man en balans mellan äldre och nyare grenar. De äldre grenarna hänger nedåt och de nya växer uppåt. Om man till exempel tar bort alla unga grenar kommer trädet att skjuta vattenskott som är en slags nöd- eller kompensationsskott (trädet försöker kompensera förlorad bladmassa).

Tidigare har det praktiserats att man bestryker beskärningssåren med vax eller annat medel för att förhindra röta. Modern forskning visar att trädets egna skyddsmekanismer fungerar bäst utan denna hjälp och att behandlingen snarare kan vara till skada.

[redigera] Beskärningstidpunkt

Traditionellt beskar man fruktträden på vårvintern, detta för att det var lite annat att göra på gården vid den här tiden på året och man hade tid att ta itu med träden. Nyare rön visar att det går lika bra att genomföra beskärningen på sensommaren under den så kallade JAS-perioden (juli, augusti och september). Då har trädet fyllt på sina energireserver och har bäst motsånd mot sjukdomar. Vid år där sommaren kommer sent förskjuts perioden mot augusti, september, även oktober vid milda höstar.

De perioder då man ska undvika beskärning är under vegetationsperioden (april, maj, juni) och under vintern.

THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu