Tamsvin
Wikipedia
| ?Tamsvin Status i Sverige: Livskraftig |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Familj: | Svindjur Suidae |
| Släkte: | Sus |
| Art: | Tamsvin S. scrofa |
|
|
|
| §Sus scrofa Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Tamsvin, eller gris, (Sus scrofa) är ett av de tidigast domesticerade djuren. Grisen (husdjuret) och vildsvinet är samma art.
Hanen kallas galt, (tidigare också fargalt och orne), hona kallas sugga eller so, en obetäckt sugga (som alltså ännu inte fött) kallas gylta. Gris var ursprungligen namnet på svinets ungar, och när en sugga föder kallas det att hon grisar. Numera kallas ungar hos svin kultingar (rotbesläktat med kalv).
Innehåll |
[redigera] Förekomst
| Land | Antal |
| Sverige | |
| Finland | |
| Danmark | 11 000 000[1] |
[redigera] Svinskötsel
- Huvudartikel: Svinskötsel
Tamsvinet är ett viktigt köttdjur i stora delar av världen, framför allt i Europa och Kina. Se griskött. Andra viktiga produkter från svin är industrifett och svinläder.
[redigera] Svinet i kulturen
Svinet anses som ett "orent" djur inom judendom och islam, medan det snarare har motsatt status inom den germanska kulturkretsen. Trots detta är dock ordet "svin" en vanlig förolämpning på germanska språk, fastän även positiva omdömen kan innehålla sammansättningar med gris, t ex gullegris. Att grisen har så olikartad symbolik beror på att tamsvinet hade en central betydelse i det europeiska bondesamhället, medan andra civilisationer företrädesvis födde upp andra djur.
I den nordiska mytologin förekommer därför grisar med en helt annan symbolisk innebörd än vad de har inom andra kulturer. Gudinnan Freja i den nordiska mytologin hade Syr (forngerm. för sugga) som tillnamn. Grisen Särimner slaktades varje natt och återföddes. Det är dock inte bara i den gamla germanska kulturen som haft grisar som gudomar. Kelterna hade en svingudinna, Ceridwen, som representerade visheten, och på Kanarieöarna var svinet en regngud.
Som symbol har grisen använts länge. I det gamla Egypten var en sugga som åt sina kultingar en symbol för stjärnornas dagliga återfödelse. På Malta finns en avbildning från yngre stenåldern föreställande en ammande sugga med tretton kultingar. Enligt legenden skulle Aeneas, Julius Caesars påstådda förfader och Roms grundare, finna en ammande sugga med trettio kultingar som ett tecken att han funnit Latium. En antik romersk staty som anspelar på denna legend finns på Glyptoteket i Köpenhamn.
Även inom heraldiken finns grisar. Ätten Svinhufvud förde ett grishuvud som vapen, och så även vissa av de svenska släkter som hetat Grijs. En släkt Gris har givit statsdelen Grisbacka i Umeå sitt namn.
Inom skönlitteraturen förekommer ofta grisar. Sagan om de tre små grisarna framställer djuret som oskyldigt och hotat; på ett likartat sätt framställs huvudpersonen i sagan Fantastiska Wilbur av E.B. White från 1952, där en smart spindel räddar den värnlösa grisen Wilbur från att bli slaktad. I George Orwells Djurfarmen får grisen Napoleon däremot symbolisera tyranni och diktatur, men även hjälten Snowball är en gris.
[redigera] Andra betydelser
Ordet "gris" kan också syfta på en stor syltmunk.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Övergripande
- Watson, Lyall, The Whole Hog: Exploring the Extraordinary Potential of Pigs (London 2004)
[redigera] Enskilda uppgifter
- ^ Benito Scocozza och Grethe Jensen. (red.). (2005). Politikens etbinds - Danmarks historie. ISBN 978-87-567-7339-3
