Simson
Wikipedia
Denna artikel handlar om den bibliska figuren Simson. Se också Simson (andra betydelser).
Simson är en biblisk figur som beskrivs i Domarbokens kapitel 13-16. Han är känd för sin styrka, som satt i håret.
Simson var domare i Israel i tjugo år och kom i bråk med filistéerna. Vid ett tillfälle slog han ihjäl tusen stycken filistéer med en åsnekäke.
Simson mötte nu Delila, som han blev kär i. Filistéerna fick henne att arbeta för dem. Hon lockade ur Simson hemligheten med hans styrka, som låg i håret. När han somnat lät hon klippa av de sju lockarna, och Simson kunde nu fängslas. Filistéerna stack ut hans ögon och fängslade honom. Därefter ordnades en fest för guden Dagon, där tre tusen filistéer roade sig över Simsons belägenhet. Dumt nog tänkte de inte på att hans hår växt ut. Simson tog tag om de båda mittenpelare som huset vilade på, raserade byggnaden och dödade allihop.