Praetorianprefekt
Wikipedia
Lista över praetoriangardets befälhavare* 2 f.Kr.-312 e.Kr. |
|
---|---|
Praetorianprefekt | Kejsare |
Publius Aper | Augustus |
Quintus Ostoriius Scapula | Augustus |
Valerius Ligur | Augustus |
Lucius Strabo | Augustus, Tiberius |
Lucius Aelius Sejanus | Tiberius |
Quintus Sutorius Macro | Tiberius, Caligula |
M. Arrencinus Clemens | Caligula |
Rufrius Pollio | Claudius |
Cantonius Justus | Claudius |
Rufius Crispinus | Claudius |
Lusius Geta | Claudius |
Sextus Afranius Burrus | Claudius, Nero |
Faenius Rufus | Nero |
Gaius Ophonius Tigellinus | Nero |
Nymphidius Sabinus | Nero |
Cornelius Laco | Galba |
Plotius Firmus | Otho |
Licinius Proculus | Otho |
Publius Sabinus | Vitellius |
Junius Priscus | Vitellius |
Tiberius Julius Alexander | Vespasianus |
Arrius Varus | Vespasianus |
Arrecinus Clemens | Vespasianus |
Titus Flavius Vespasianus | Vespasianus |
Cornelius Fuscus | Domitianus |
Casperius Aelianus | Domitianus |
Norbanus | Domitianus |
Petronius Secundus | Domitianus |
Casperius Aelianus | Nerva |
Suburanus | Trajanus |
Claudius Livianus | Trajanus |
S. Sulpicius Similis | Trajanus |
C. Septicius Clarus | Hadrianus |
Marcius Turbo | Hadrianus |
Gaius Maximus | Hadrianus, Antoninus Pius |
Tattius Maximus | Antoninus Pius |
Fabius Cornelius | Antoninus Pius |
Furius Victorinus | Antoninus Pius, Marcus Aurelius |
Macrinus Vindex | Marcus Aurelius |
Bassaeus Rufus | Marcus Aurelius |
Tarutenius Paternus | Marcus Aurelius, Commodus |
Tigidius Perennis | Commodus |
Cleander | Commodus |
Lucius Julianus | Commodus |
Aemilius Laetus | Commodus, Pertinax, Didius Julianus |
Flavius Genialis | Didius Julianus |
Tullius Crispinus | Didius Julianus |
Veterius Macrinus | Septimius Severus |
G. Fulvius Plautianus | Septimius Severus |
Papinian | Septimius Severus, Caracalla |
Marcus Opellius Macrinus | Caracalla |
Ulpius Julianus | Macrinus |
Julianus Nestor | Macrinus |
Valerius Comazon Eutychchianus | Heliogabalus |
Antiochianus | Heliogabalus |
Ulpian | Alexander Severus |
Iulius Paulus | Alexander Severus |
P. Aelius Vitalianus | Maximinus Thrax |
Filip Araben | Gordianus III |
Gaius Julius Priscus | Filip Araben |
Aurelius Heraclianus | Gallienus |
Florianus | Tacitus |
Carus | Probus |
Aper | Carus, Carinus, Numerianus |
Aristobulus | Numerianus, Diocletianus |
Afranius Hannibalianus | Diocletianus |
Constantius Chlorus | Diocletianus |
Asclepiodotus | Diocletianus |
Rufius Volusianus | Maxentius |
Publius Cornelius Anullinus | Maxentius |
*Listan omfattar endast befälhavare som är kända vid namn. |
Under antiken var praetorianprefekt (latin: Praefectus praetorio, pluralis praefecti praetorio) en titel i Romerska riket som bars av höga ämbetsmän. Innan Konstantin avskaffade praetoriangardet 314 var praetorianprefekten dess befälhavare. Praetorianprefekter fortsatte dock att tillsättas fram till Herakleios regeringstid i början av 600-talet men de fungerade då som kejsarens rådgivare och som ledare för den rättsliga och civila adminstrationen.
Livgardet, praetorianerna, styrdes av en eller två, ibland till och med tre, praetorer som kejsaren valde ut bland riddarna och som sammanträdde på hans begäran. Innan Alexander Severus mördades 235 öppnade han ämbetet även för senatorer och riddare som utsågs fick även plats i senaten. Ända fram till Konstantins tid handplockades praetorianprefekterna bland krigsveteraner, i allmänhet män som gjort en lång karriär i den militära hierarkin. Med tiden tycks ämbetets jurisdiktion ha utökats till att omfatta alla trupper i Italien förutom de soldater (cohortes urbanae) som leddes av stadsprefekten (praetor urbanus).
Praetorianernas särskilda ställning nära den högsta romerska makten gjorde att de blev en maktfaktor att räkna med och deras prefekter tillhörde de mäktigaste männen i det romerska riket. Kejsarna misslyckades ofta att kontrollera praetorianerna som ofta låg bakom statskupper och starkt bidrog till den stundtals snabba rotationen på kejsartronen. På detta sätt destabiliserade de den romerska staten och motverkade därigenom sitt egentliga syfte. Med sina reformer omkring 300 kringskar Diocletianus kraftigt praetorianprefekternas inflytande.
Förutom sina militära förpliktelser ålåg det även praetorianprefekten att som kejsarens representant döma brottslingar. I en förordning 331 fastställde Konstantin att praetorianprefektens dom inte kunde överklagas och en liknande civilrättslig jurisdiktion infördes någon gång före Severus. Under Konstantin förlorade praetorianprefekten helt sin roll som militär ledare, en roll som istället övertogs av magister militum. Juridisk kunskap var därför en viktig kvalifikation för ämbetet som redan under Marcus Aurelius och Commodus, men i ännu högre grad från och med Severus, innehades av de främsta romerska juristerna, som till exempel Papinianus, Ulpianus, Paullus och Johannes Kappadokiern.