Phosphoros

Wikipedia

Artikelns språkbruk behöver moderniseras. Hjälp gärna till! Se Diskussion:Phosphoros för detaljer. Se även fler artiklar med brister

Phosphoros, epokgörande litterär månadsskrift, som utgavs i Uppsala 1810-1813 av P.D.A. Atterbom och V.F. Palmblad. Denna tidskrift var det första organ, i vilket nyromantikerna i Sverige framlade sina syften.

De hade först tänkt ge ut en prydlig samling av sina bästa vitterhetsalster under titeln "Orfika", men uppgjorde snart i dess ställe planen till en tidskrift, och efter åtskilliga motigheter utsändes i senare hälften av augusti 1810 det första (juli-) häftet av "Phosphoros". Häftet innehöll 4 ark i oktav och var utstyrt med brandrött omslag. Samma år följde 5 dylika häften. Årgången 1811 utkom med 6 dubbelhäften om 6 ark (november-december-häftet hann ej utges förrän i april 1812), årgång 1812 utgjordes av 2 fria häften om 5-6 ark och årgång 1813 av endast 1 häfte, vars arkantal dock steg till 13.

[redigera] Atterbom

Främst bland de bidragande i "Phosphoros" märks Atterbom (sign. A.), vars rika skaldenatur röjer sig omisskännligt redan i den praktfulla och programmatiska "Prolog", som inleder 1:a häftet. I slutdikten, "Epilog", tecknar han senare poesins olika ideal. Bland hans övriga dikter i tidskriften kan särskilt framhållas den för romantikens uppfattning av kärleken typiska, välljudsfulla och ädla "Erotiken", vidare "Sångerna i Selma", "Diokles och Heliodora", "Bergvandrarn", "Jägarn", "Minnesrunor" och "Skaldarmal". Den sistnämnda har bland annat den betydelsen att intyga, hur avgjort Atterbom sökte realisera det romantiska programmet även i fråga om återväckandet av de fornnordiska myterna och den gamla nordiska andan, något som utgjorde en så väsentlig del av de samtida renässanssträvandena. I utförliga noter till denna dikt gjorde han utkast till en vetenskaplig behandling av dessa myter, filosofiskt tolkande deras innebörd i stil med Schelling och Görres. I hans prosauppsatser framlyser ofta den vardande estetikerns skarpsinne och kringsynthet. Bland annat finns här utkasten till hans berömda teckning av Ehrensvärd och Bellman, vidare en utmärkt, erkännande uppsats om Franzén och intressanta recensioner.

[redigera] Övriga

Den märkligaste näst Atterbom bland de poetiska medarbetarna är Elgström (E.), med sina dunkla och passionerade skaldestycken. Palmblad (P.) bidrog bland annat med sin översättning av Aischylos "Den fjättrade Prometheus", det första försöket att tillämpa de tragiska grekiska metra, en svensk verslära, en av de första i sitt slag, samt en dialog, "öfver romanen", en förträfflig resonerande översikt. Som kritiker visar han redan en betydande mognad och mångsidighet. Av Hammarsköld (-Id), bland vars bidrag framstår en väl utförd jämförelse mellan den grekiska och den franska tragedin, en uppsats över filosofen Höijer samt "Grunderna för skönhetsläran", efter Plotinos, meddelades även dikter av värde. Hedborn (-rn.) uppträder med många psalmer och andra dikter. Ingelgren (I.) har i tidskriften ett originalpoem och flera översättningar. P.A. Sondén (S**) gör försöker som diktare och recensent i skolans anda. Även K.F. Dahlgren (-l-n.) tar i "Phosphoros" sina första steg som skald, A.A. Afzelius (A-z-) bidrar med ett skaldestycke, eklogen "Framtiden", och Hæffner med en uppsats om koralmusik.

[redigera] Tidskriftens samtida betydelse

"Phosphoros" blev helt naturligt ett mål för harm och åtlöje inom akademisternas läger, medan dess tendenser givetvis vann många anhängare på andra håll. I alla händelser vann utgivarna sina mål: att väcka uppseende, skjuta en bred bräsch i den då ännu rådande franska smakens bålverk, uppamma hågen för självständigare litteraturstudier, hävda en mer ideell världsuppfattning samt bidra till att inleda en uppblomstring av den fosterländska vitterheten.

Efter "Phosphoros" kallades inom kort den svenska nyromantiken fosforism och dess anhängare fosforister.

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. ^(Not)