Nomogram
Wikipedia
Ett nomogram är ett slags diagram som används för beräkningar, ungefär på samma sätt som en räknesticka. Genom att lägga en linjal eller dra ett streck genom två skalor eller tallinjer i nomogrammet och avläsa skärningen med en tredje skala, kan man snabbt och lätt få fram ett önskat värde utan komplicerade beräkningar. Skalorna kan vara linjära, logaritmiska eller utformade på något annat för ändamålet lämpligt sätt. Genom att använda krökta skalor i nomogrammet kan mycket avancerade ekvationer simuleras. Nomogrammet kan sägas vara en sorts analogimaskin utan rörliga delar. De största begränsningarna är att varje nomogram bara är användbart för en viss sorts beräkning, och att noggrannheten aldrig blir bättre än skalorna i diagrammet.
Nomografin, läran om framställning av nomogram, grundades i mitten av 1800-talet av Léon Lalanne och Maurice d'Ocagne. Nomogram upplevde sin storhetstid samtidigt med räknestickan, under de mellersta två fjärdedelarna av 1900-talet, och har sedan dess så gott som helt slagits ut av elektroniska miniräknare och datorer.
[redigera] Litteratur
- Maurice d'Ocagne, Traité de Nomographie, Gauyhier-Villars, Paris, 1899, 2:a utgåvan 1921
- Maurice d'Ocagne, "Sur la résolution nomographique de l'équation du septième degré", Comptes rendus, Paris, volym 131 (1900), sidorna 522-524
Exempel 1: Enkelt nomogram för beräkning av resistansen hos två parallellkopplade motstånd (eller kapacitansen hos två seriekopplade kondensatorer): 56 ohm (vertikala axeln) parallellt med 33 ohm (horisontella axeln) blir 21 ohm (diagonalen). | Exempel 2: Smith-diagram som anger hur komplex impedans varierar med längden hos en transmissionsledning |