Magnus I av Braunschweig-Wolfenbüttel

Wikipedia

Hertig Magnus I "den fromme", tyska Magnus "der Fromme", född omkring 1304 (se kommentar nedan), död mellan 15 juni och 15 augusti 1369, begravd i St Michaelis i Lüneburg. Han var hertig till Braunschweig-Lüneburg samt furste av Braunschweig-Wolfenbüttel 1345-1369. Son till hertig Albrecht den fete av Braunschweig-Göttingen (död 1318) och Rikissa av Werle (levde 1312).

Innehåll 1 Biografi 2 Äktenskap och barn 2.1 Kommentar 3 Litteratur

[redigera] Biografi

Magnus efterträdde sin far 1318, jämte sina två bröder Otto och Ernst, som medregent av Braunschweig i Braunschweig och Göttingen. Vid äldste brodern Ottos död 1344 delade Magnus och yngre brodern Ernst, efter en kort samregering, upp territorierna mellan sig under ett möte i Münden 17 april 1345. Magnus erhöll delen Braunschweig-Wolfenbüttel som furstendöme, Ernst fick som furstendöme landet Oberwald med staden Göttingen. För landet Braunschweig innebar denna delning att man för första gången i historien styrdes av en egen hertig.

Hertig Magnus regering kännetecknades av talrika fejder. 1367 förde han en fejd mot biskop Gerhard av Hildesheim (död 1398) varunder Magnus tillfångatogs. Hertigen löstes visserligen ut, men hans kassakista var nu nästan tom. Fejderna hade kostat. För att skaffa sig medel att föra dem minskade han sina generösa donationer till olika kloster, samt sålde till staden Braunschweig jurisdiktion och mynträttigheter. Samtidigt gav han staden tullfrihet mot att den svor honom lydnad. Städernas ökande oberoende av sina respektive furstar präglade hela riket vid denna tid.

Magnus efterträddes vid sin död 1369 av sonen med samma namn.

[redigera] Äktenskap och barn

Magnus "den fromme" gifte sig omkring 1327 med Sophia av Brandenburg-Landsberg (död 1356). Paret fick följande barn:

1. Matilda (levde 1354), gift med furst Bernhard III av Anhalt-Bernburg (död 1348)
2. Magnus II av Braunschweig-Lüneburg (stupade 1373), hertig av Braunschweig-Lüneburg
3. Albrekt (död 1395), ärkebiskop av Bremen 1363-1395
4. Henrik (levde 1382), domprost i Halberstadt
5. Ludvig (död 1367), hertig och medregent i Braunschweig och Lüneburg 1355
6. Ernst (levde 1385), hertig i Blankenau 1373
7. Sofia (död 1394), gift med greve Dietrich av Honstein (död 1379)
8. Agnes, gift med greve Henrik av Honstein (död 1408)

Därtill skall Magnus "den fromme" ha haft en son Otto vilken stupade i strid 1339. Om Otto var i vapenför ålder kan han dock inte ha fötts långt efter 1319 - kanske var Otto inte son till Magnus.

Med sin konkubin Gesa von Vechelde hade Magnus fyra illegitima söner.

[redigera] Kommentar

I Allgemeine Deutsche Biographie (se litteraturförteckningen nedan) förmodas Magnus "den fromme" ha fötts först efter 1307. Han och brodern Ernst var i vart fall omyndiga vid faderns död 1318 och båda stod under äldre brodern Ottos förmyndarskap.

[redigera] Litteratur

• Horst-Rüdiger Jarck, Gerhard Schildt (Hrsg.): Braunschweigische Landesgeschichte. Jahrtausendrückblick einer Region, Braunschweig 2000, ISBN 3930292289
• Horst-Rüdiger Jarck (Hrsg.): Braunschweigisches Biographisches Lexikon. 8. bis 18. Jahrhundert, S. 472, Braunschweig 2006
• Allgemeine Deutsche Biographie, Band 20, s. 62-64