Lindholmens borgruin
Wikipedia
Lindholmen, borgruin i Svedala kommun.
[redigera] Historia
Lindholmen är en mycket gammal gård. Den var från början enskild egendom, men överläts 1339 till Skånes dåvarande herre, kung Magnus Eriksson. Senare kom Lindholmen och hela trakten i danska kronans ägo. Slottet nämns ofta under den följande tiden som en av de viktigaste platerna i Skåne. På slottet höll drottning Margareta kung Albrekt av Mecklenburg och hans son fången i sex år, och fördraget om deras frigivning slöts där den 17 juni 1395.
När Skåne blev svenskt 1658 var Lindholmen fortfarande kronogods. Men Karl X Gustav förlänade det och Börringekloster till överste Ulrik Frederik Gyldenløve och 1659 till sin oäkte son Gustaf Carlson. 1674, då han upphöjdes till greve, fick han Lindholmen och Börringe till grevskap. Vid reduktionen drogs det in och blev utarrenderat. Det blev rusthåll 1711 och köptes tillsammans med Börringe 1723 av kommissarie Erasmus Clefwe. 1827 styckades godset och såldes i mindre delar.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
