John W. Campbell
Wikipedia
John W. Campbell, Jr, född 8 juni 1910, död 11 juli 1971. Mellan 1938 och fram till sin död var han redaktör för tidskriften Astounding Science Fiction, från 1960 med namnet Analog Science Fiction. Innan dess var han författare, bland annat till den mycket kända Who Goes There?.
Campbell hade en examen i fysik från MIT (1932) men debuterade redan 1930 som ung författare med When the Atoms failed. Senare skrev han en serie space opera-historier, dvs. berättelser i samma stil som E. E. Smith med galaktiska imperier, jätterymdskepp, krig och vackra prinsessor. Redan 1934 ändrade dock Campbell stil i det att han skrev den genreklassiska Twilight, hållen i en sobrare och mera litterär stil och därför publicerad under annat namn, Don A. Stuart.
I september 1937 blev Campbell utsedd till redaktör för Astounding och fungerade därefter främst som redaktör.
Under hans tid som redaktör kom tidskriften att släppa fram flera stora science fiction-författare som Robert A. Heinlein, Isaac Asimov och A.E. van Vogt. Som redaktör var han mycket aktiv och hade ett stort inflytande på den form berättelserna tog. Bland annat fick han Asimov att inse att dennes robotnoveller förutsatte de sedermera så berömda "tre robotlagarna", vilket Asimov själv berättat. Se även The Golden Age of Science Fiction.
Astounding präglades till stor del av Campbells persona, och hans ledare blev med tiden alltmer excentriska och lagda åt det pseudovetenskapliga hållet. Bland annat introducerades i Astounding för första gången L. Ron Hubbards idé om en påstått ny mental vetenskap kallad Dianetics, det som senare utvecklades till Scientology. Från femtiotalets början hade Campbell långt ifrån det dynamiska inflytande över utvecklingen inom science fiction som han haft under de gyllene åren i fyrtiotalets början.
Dock fortsatte han även senare att publicera stora verk, som Frank Herberts Dune (1963-65).
För källor, se science fiction.