Grateful Dead
Wikipedia
The Grateful Dead, amerikanskt rockband bildat i Palo Alto, Kalifornien 1965. De var mycket stora inom den psykedeliska musiken. Många ansåg att gruppen gjorde sig mycket bättre live, och att studioalbumen hade svårt att fånga känslan gruppen gav på scen.
Bandet växte fram ur askan av ett annat band "Mother McCree’s Uptown Jug Champions". "Mother McCree's" bildades i början av 1964 och var en helt akustisk enhet. De hämtade sitt låtmaterial från bland annat 1920-talets jugbandmusik men även från New Orleans-jazz, amerikansk folkmusik, country & western, rhythm & blues, blues och 50-tals rocken. Frontfigur i gruppen kan sägas vara sångaren Jerry Garcia som tillsammans med gitarristen Bob Weir, och keyboardisten Ron McKernan (kallad "Pigpen") som kom att ingå i Grateful Dead. Vid årsskiftet 1964/65 ombildades bandet till ett elektriskt band, inspirerade av framför allt Beatles. Föutom redan nämnda medlemmar tillkom nu Bill Kreutzmann på trummor och Dana Morgan jr. på elbas. Nytt namn på gruppen blev "The Warlocks". I juni 1965 byttes Dana Morgan jr. ut mot bassisten Phil Lesh. Då Phil Lesh rotade runt bland skivorna i en skivbutik hittade han en skiva med en annan grupp som kallade sig "The Warlocks". Då gruppen ändå inte var nöjda med namnet bestämde man sig att byta namn. Innan man han besluta sig för ett namn gick man dock in i en studio under det provisoriska namnet "The Emergency Crew". En dag satt Jerry och bläddrade i Britannica World Language Dictionary och fick syn på namnet The Grateful Dead.
THE GRATEFUL DEAD (den tacksamme döde): Motivet för en samling folksagor som börjar med att hjälten stöter på en grupp människor som vägrar begrava kroppen av en man som inte betalat sina skulder. Hjälten ger folsamlingen sina sista slantar så de kan ge den döde en anständig begravning. Inom ett några timmar möter han sedan en följeslagare som på något sätt hjälper honom med en omöjlig uppgift eller räddar hans liv. Berättelsen slutar sedan med att följeslagaren avslöjar sig som den person vars kropp han sett till fått en anständig begravning. (fritt översatt från engelskan ur; Funk & Wagnall's Dictionary).
Första spelningen under namnet Grateful Dead skedde på The San Jose Acid Test den 4 december 1965. De släppte sitt självbetitlade debutalbum våren 1967. I slutet av september 1967 lade gruppen till en andra trumslagare, Mickey Hart.
Gruppen associerades ofta till LSD och verklighetsflykt. Gruppen hade mängder av "undegroundhits" kring decennieskiftet 1970. Det album som ofta omnämns som gruppens bästa är American Beauty från 1970 där också en av deras kändaste låtar, "Truckin' " finns med. Vid det laget var gruppens sound starkt inspirerat av country. McKernan slutade turnera med gruppen 1972 eftersom hans kraftiga drickande skadat hans hälsa för mycket och han avled nästa år av samma orsak. Bandet hade under en tid haft två keyboardister. Keith Godchaux, som delat rollen med Pigpen, blev nu ensam klaviaturspelare. Hans fru Donna Jean fungerade under samma period som bakgrundssångerska. Samma år började gruppen ge ut sina skivor på sitt egna skivmärke, Grateful Dead Records. 1980 dog Godchaux till följd av en bilkrash. Han hade året innan lämnat bandet och ersatts av Brent Mydland. 1980-talet brukar med undantag av albumet In the Dark inte räknas som en av gruppens bästa perioder. De fortsatte som aktiv grupp fram till 1995 då Garcia avled.
[redigera] Diskografi
- The Grateful Dead (1967)
- Anthem of the Sun (1968)
- Aoxomoxoa (1969)
- Live/Dead (1969), live!
- Workingman's Dead (1970)
- American Beauty (1970)
- The Grateful Dead (Skull & Roses), live!
- Europe '72, live!
- History of the Grateful Dead, Vol. 1 (Bear's Choice), live! (1973)
- Wake of the Flood (1973)
- The Grateful Dead From the Mars Hotel (1974)
- Blues for Allah (1975)
- Steal Your Face (1976), live!
- Terrapin Station (1977)
- Shakedown Street (1978)
- Go to Heaven (1980)
- Reckoning, live! (1981)
- Dead Set live! (1981)
- In the Dark (1987)
- Built to Last (1989)
- Without a Net, live! (1990)
- Infrared Roses (1991)
+ ett antal livealbum släppta efter Garcias död.
