Frimärksplanering
Wikipedia
 |
Denna artikel behöver wikiformateras. |
| Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering. |
Arkitekturterm som beskriver hur man tillfogar en gata, ett kvarter osv efterhand som behovet uppstår och sammanfogas till den existerande miljön. Sådan planering var mycket typisk för 1800-talets byggande där man lade storskaliga byggnadsplaner samtidigt som man inte byggde alla husen samtidigt, utan ett kvarter i taget där tomterna ofta såldes till högstbjudande och bebyggdes av privata spekulanter. Servicen drogs ofta dit efterhand så till en början fick hyresgäster så ut med att det t.ex. inte förekom någon brevutdelning, inte fanns några ditdragna avloppsledningar med mera. Följden blev att ett hyreshus kunde hamna bredvid t.ex. ett bryggeri beroende på vad byggherren ville uppföra på sin tomt. Efter andra världskriget har man övergått till skilda bostads- och industriområden som samplanerats så att det redan från början täcker den service som krävs i form av gator, avlopp, elledningar m.m. Under de senaste decennierna då bostadsbyggandet varit lägre än under 1960-1970talen har man i mångt och mycket återgått till frimärksplanering när det gäller att i redan befintliga bostadsmiljöer bygga ett nytt hus på en tidigare obebyggd plan, däremot är man strikt med att hålla vissa sorters verksamheter skilda från varandra och ofta är det samma fastighetsägare till hela kvarteret och inte uppdelat på många olika.
