Flugsnappare

Wikipedia

?Flugsnappare
Olika arter av släktet Ficedula
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Tättingar Passeriformes
Familj:	Flugsnappare Muscicapidae
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Flugsnappare (Muscicapidae) är en familj i ordningen tättingar. Systematiken av denna grupp är omstridd. Familjen är nära släkt med trastfåglarna. Olika släkten sätts ibland i den ena eller andra familjen.

Det finns omkring 150 arter i Eurasien och Australien. Flugsnappare har en bred och platt näbb samt korta ben. De jagar i huvudsak insekter.

Flugsnapparna känns igen på den ganska korta, vid roten mycket breda och nedtryckta näbben och de av framåtliggande, glesa fjäderborst till hälften dolda näsborrarna.

Flugsnapparna vistas framför allt i skogar och lundar. De är nästan ständigt i rörelse bland trädens grenar. Under fortplantningstiden tolererar de bägge makarna inte några andra av samma släkte inom sitt revir. Vågar emellertid någon sig in på det börjar nästan alltid en strid. Då flyger de ihärdigt om varandra i luften. Utmärkande för flugsnapparna (liksom för svalorna) är deras förmåga att tumla om i luften. Flugsnapparna livnär sig av insekter.

De är flyttfåglar som tillbringar vintern i det inre av Afrika, och förekommer flera tillsammans, vanligen endast under flyttningen. De ger då och då ifrån sig ett fint visslande ljud. Några arter sjunger ganska vackert, medan andra har en ytterst enkel sång. Bona är öppna och läggs vanligen i ihåliga träd och liknande. Flertalet hithörande arter bor i de varma och endast ett fåtal i de tempererade områdena.

[redigera] Arter som häckar i Sverige

• grå flugsnappare (Muscicapa striata)
• mindre flugsnappare (Ficedula parva)
• svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca)
• halsbandsflugsnappare (Ficedula Albicollis)

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. ^(Not)