Dramatiska Institutet
Wikipedia
Dramatiska Institutet, högskola i Stockholm med utbildning i konstnärliga verksamheter för scen och media. Grundad 1970. Många välkända kultur- och mediapersonligheter har genom åren studerat på Dramatiska Institutet. Några exempel är Josef Fares, Stina Lundberg, Kjell Dabrowski, Arthur Ringart, Mark Levengood, Anders Lundin, Karin af Klintberg, Lukas Moodysson och Özz Nujen. Rektor sedan 2001 är Per Lysander.
DI är en statlig konstnärlig högskola som utbildar för professionell verksamhet inom film, radio, teater, television och nya medier. Det sker genom grundutbildning, påbyggnadskurser samt genom fortbildning för yrkesverksamma. DI bedriver även konstnärligt utvecklingsarbete. DI utbildar inom flera konstarter för scen och media. DI:s utbildningar leder i stor utsträckning in i professionell verksamhet. Enligt en undersökning får ca 88% av de utexaminerade studenterna sin försörjning i yrken som de utbildats för på DI. Denna nivå är exceptionellt hög på konstområdet.
Tv-producentutbildningens examinerade studenter arbetar inom SVT, UR, TV4, MTG eller för olika produktionsbolag. Tidigare radiostudenter är verksamma inom Sveriges radios olika kanaler. Flera radio- och tv-producentstudenter har belönats med Ikarospriset och med Stora journalistpriset inom både radio- och tv-klassen.
De som gått teaterutbildningarna arbetar som regissörer, producenter, scenografer, dramatiker, teatertekniker och maskörer på teatrar landet runt.
I september 2004 flyttade DI till ett nybyggt hus på Valhallavägen 189 i Stockholm, i samma kvadrat med Filmhuset.
[redigera] Barndomsprojektet
Dramatiska Institutet blev uppmärksammat under våren 2005, då en barngrupp på Stensöskolan fick en novell av explicit sexuell natur uppläst för sig. Denna händelse fick väldigt stort mediautrymme, och föranledde både en internt beställd undersökning, utförd av Bengt Westerberg, och en mer formell undersökning av Verket för högskoleservice. Båda dessa rapporter är enligt Dramatiska Institutet tämligen enhälliga i vilka åtgärder som behöver vidtas för att undvika liknande saker i framtiden, och ett förändringsarbete för att genomföra de förändringar som föreslås har påbörjats.
Dramatiska Institutets Disciplinnämnd beslöt sig för att inte vidta någon åtgärd mot någon enskild student, med hänvisning till såväl brist på handledning som riktlinjer i projektet.
En förundersökning inleddes, som sedermera ledde till att åtal väcktes mot studenten för sexuellt ofredande, och han dömdes i tingsrätten till 80 dagsböter, vilket senare mildrades till 50 dagsböter, med den mildare rubriceringen ofredande av hovrätten. Fallet är överklagat av målsägarna till Högsta domstolen.
