Differentialväxel
Wikipedia
Differentialväxel är en typ av kuggväxel som är konstruerad för att dela upp ett drivande moment på två, eller flera, axlar av vilka var och en kan rotera med olika varvtal på sådant sätt att summan av vinkelhastigheterna är konstant. Den första differentialväxeln konstruerades av fransmannen Pecqueur 1827.
Differentialväxlar förekommer främst på motorfordon där de används för att kompensera för det faktum att inner- och ytterhjulen kommer att få olika lång sträcka att rulla när fordonet svänger. Utan differentialväxel på en drivande axel skulle fordonet bli mycket svårstyrt och ett av hjulen skulle vara tvunget att slira mot underlaget.
I terräng, vid halt underlag eller när stor kraft skall överföras kan differentialväxeln orsaka problem genom att ett hjul som förlorar fästet kommer att börja spinna, medan det hjul som fortfarande har god kontakt med underlaget inte kommer att överföra någon kraft över huvud taget. På terrängbilar och tävlingsbilar kan därför differentialfunktionen ofta bromsas eller spärras.
För framhjulsdrivna bilar är differentialväxeln ofta sammanbyggd med den vanliga växellådan. För bakhjulsdrivna bilar med motorn fram är differentialväxeln inbyggd i bakaxelväxeln.
Olika utföranden av differentialväxlar benämns ofta efter hur de är konstruerade. Till exempel konisk växel, hypoidväxel eller torsendifferential.
