Vrålapor

Wikipedia

?Vrålapor
arten Alouatta caraya
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Primater Primates
Underordning:	Haplorhini
Infraordning:	Brednäsor Platyrrhini
Familj:	Atelidae
Släkte:	vrålapor
Vetenskapligt namn
§Alouatta Auktor: La Cépède, 1799


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Vrålapor (Alouatta) är ett släkte i familjen Atelidae som tillhör delordningen brednäsor.

[redigera] Utseende

De uppnår betydligare dimensioner och grövre kroppsbyggnad än andra primater från Nya världen. Kroppens längd med huvudet inkluderade ligger mellan 60 och 90 cm och vikten är 4 till 10 kilogram. Svansen är mest lika lång som kroppen. Pälsen är lång och har beroende på art och ålder en gulbrun eller röd- till svartaktig färg. Svansen saknar hår vid spetsen och används som gripverktyg. Hannar är tydlig större än honor.

[redigera] Levnadssätt

Detta släkte är huvudsaklig känd för de starka ljud, som höras på ett avstånd av flera kilometer. Ljudet skapas särskilt på morgonen eller aftonen av en hel kör av hannar. Denna förmåga beror på den enorma utveckling, som tungbenskroppen och delar av struphuvudet uppnått. Dessa organs storlek medför avvikande egenskaper i kraniets och hjärnans byggnad. För att härbärgera denna vrålapparat har underkäken uppnått en ovanlig höjd och hjärnskålens bas har blivit tryckt uppåt. Hjärnskålen själv fick en lägre och mera utdragen form, än hos andra primater.

Även hjärnan är annorlunda uppbyggd. Storhjärnan lämnar i högre eller lägre grad lillhjärnan obetäckt. De nämnda skillnader förekommer bara hos vuxna djur.

De lever mest i grupper och röra sig i motsats till flera släktingar långsamt. Deras näring utgörs företrädesvis av blad som kompletteras med frukter och knopp.

[redigera] Arterna och utbredning

Man brukar skilja på 9 arter, som förekommer mellan södra Mexiko och norra Argentina.

Alouatta belzebul har huvudsaklig en svart päls men händer, fötter och delar av svansen är rödbrun. Den lever vid Amazonfloden.
Alouatta caraya lever i östra Bolivia, sydvästra Brasilien, Paraguay och norra Argentina. Hannar är svart och honor har en gulbrun till olivfärgat päls.
Alouatta coibensis förekommer i ett mindre område i Panama.
Alouatta fusca lever i skogar vid Brasiliens kustlinje och i norra Argentina. Pälsens färg ligger mellan gulbrun och orange.
Alouatta nigerrima finns bara i Brasilien.
Alouatta palliata har en svartbrun päls med gulbruna strimmor på sidorna. Utbredningsområdet sträcker sig från Mexiko till Sydamerikas nordvästra kustlinje.
Alouatta pigra lever på halvön Yucatán, i Belize och Guatemala.
Alouatta sara förekommer endast i Bolivia. Pälsen är huvudsaklig rödaktig.
Alouatta seniculus lever i norra och mellersta Sydamerika. Pälsen färg är beroende på djurets ålder men är oftast rödbrun.

[redigera] Hot

Deras största fiender i djurriket är de stora klättrande kattorna puman och ozeloten samt ormarna och några rovfåglar. En stor fara är avhuggandet av de skogar där vrålapor bor. Ibland används även deras päls och deras kött av människor.