VL Myrsky

Wikipedia

VL Myrsky
VL Myrsky
Beskrivning
Typ	jaktplan
Besättning	1
Första flygning	23 december 1941
I aktiv tjänst	november 1943-
Varianter
Tillverkare	VL
Generella egenskaper
Längd	8,35 m
Spännvidd	11,00 m
Höjd	3,00 m
Vingyta	18,00 m²
Tomvikt	2 485 kg
Lastförmåga
Maximal startvikt	3 213 kg
Motor	1 × SFA-SCG-3 14-cyl^[1]
Motorstyrka	794 kW (1 065 hk)
Prestanda
Maximal hastighet	529 km/h (vid 3 250 m)
Räckvidd vid maximal vikt	933 km
Transporträckvidd
Maximal altitud	9 000 m
Stigförmåga	10 m/s
Kraft/viktförhållande
Beväpning
Kanoner / kulsprutor	4 × 12,7 mm LKK/42 ksp i nosen
Bomber	100 kg (två bombfästen)

VL Myrsky var ett finländskt jaktplan som byggdes av Valtion lentokonetehdas för det finländska flygvapnets räkning under fortsättningskriget. Flygplanets olika utvecklingsversioner fick namnen Myrsky I, Myrsky II och Myrsky III.

[redigera] Historia

Beslutet att börja konstruera ett eget jaktplan baserade sig på erfarenheter som man erhållit innan vinterkriget: högpresterande jaktplan är inte till salu när krig är nära förestående och införskaffandet under krig är även förbundet med ett politiskt pris.

Arbetet med planeringen leddes av diplomingenjör Torsti Verkkola och den tekniske direktören Erik Wegelius. På grund av svårigheter att få tag på aluminium byggdes vingarna av plywood och flygkroppen i metall. Motorerna var svenska, licenstillverkade Pratt & Whitneymotorer. Den första Myrskyprototypen fungerade, men var för tung. Man började modifiera flygplanet och samtidigt byggde man tre nya Myrskyprototyper. Under testflygningarna framkom vissa problem med konstruktionen när man flög med högre hastigheter. Alla tre flygplan förstördes vid testflygningarna och två av testpiloterna fick sätta livet till och en skadades allvarligt.

Serietillverkningen kom först igång efter att man hade kunnat börja köpa Messerschmitt Bf 109-jaktplan från Tyskland år 1942. Den serieproducerade versionen kallades Myrsky II. Man byggde 47 flygplan av denna version och sammanlagt kom Myrskyplanen (I och II) att uppgå till 50 exemplar. Flygplanet var dock en besvikelse och svarade inte mot den tidens krav på ett jaktplan. Det ansågs att det var 3-4 år efter sin tid som jaktplan. Man tog aldrig flygplanet i tjänst som jaktplan utan de utnyttjades istället för rekognoceringsflygningar.

Man höll på med en förbättrad version kallad Myrsky III men arbetet med denna stoppades av den allierade kontrollkommissionnen år 1944, då höll man redan på och byggde 10 exemplar.

[redigera] Användning

Under fortsättningskriget, den 19 september 1943 och mellan den 9 augusti 1944 - 3 september 1944 gjorde 15 Myrskyplan sammanlagt 68 krigsuppdrag. Under ett uppdrag mötte man sovjetiska Jak-7 -jaktplan, men striden blev oavgjord. Under två andra uppdrag sköt man mot två sovjetiska jaktplan. Sex Myrsky utförde ett bombuppdrag den 3 september 1944.

Under Lapplandskriget utförde sex Myrskyflygplan sammanlagt 13 krigsuppdrag mellan 2 mars - 23 mars 1944, samtliga var spaningsuppdrag. Man hade varit tvungen att nyttja sig av inhämska ersättningsmaterial när man konstruerade planet och det straffade sig på hösten, de limmade trädelarna gick upp i den fuktiga och regniga hösten.

Mellan åren 1943-1947 förstördes tio Myrskyflygplan i olyckor. Dessa olyckor krävde fyra piloters liv. Flygplanet var inte populärt bland piloterna

Namn	Beteckning	Antal	Övrigt
Myrsky I (serie 1)	MY-1	1	Prototyp
Myrsky I (serie 1)	MY-2...MY-4	3	Förproduktion
Myrsky II (serie 2)	MY-5...MY-51	47	Serietillverkade exemplar
Myrsky III (serie 3)	MY-52...MY-61 ^[1]	10 ^[2]
[1] Deras troliga beteckningsnummer [2] 10 exemplar beställdes men färdigställdes aldrig.

[redigera] Museiflygplan i Finland

Delar av tre flygkroppar finns bevarade vid Mellersta Finlands flygmuseum

[redigera] Referenser

Kalevi Keskinen, Kari Stenman, Klaus Niska: Suomen ilmavoimien historia 14 - Suomalaiset hävittäjät, AR-Kustannus ky, 1990. ISBN 951-95821-0-X
Mauno O. Salo: VL Myrskyn kehityshistoria, tidningen Suomen siivet, augusti 1970.
Jorma Karhunen: Kotkia kuolinsyöksyissä, Otava, 1968.