Vapenlicens
Wikipedia
Vapenlicens kan man få om man ansöker hos polisen i den kommun man är skriven. Handläggningstiden brukar vara från några dagar upp till en månad i storstäderna strax innan älgjakten. För att få jaktlicens krävs avlagd jägarexamen. För att få licens på ett vapen för målskjutning krävs att man har varit aktiv medlem i godkänd skytteförening och för vissa vapentyper uppfyllt krav på skjutskicklighet. Kostnaden är 600 kronor och för ytterligare vapen 220 kronor (10 februari 2006).
Normalt beviljas licens till ett begränsat antal vapen - en vapengarderob - upp till sex stycken. För en som inte tidigare haft vapen kan det under de närmaste åren vara svårt att få beviljat flera licenser än 4. Har man verkligen behov av ett ytterligare vapen, och kan motivera detta, så kan det vara möjligt att få licens på flera vapen än vapengarderoben. Varje vapen i vapengarderoben kräver en separat licens. Vapen med flera pipor som är utbytbara räknas som ett vapen. Det kan vara lösningen för en som börjar få fullt i vapengarderoben.
Om man har ärvt vapen så kan man få en minneslicens vanligtvis begränsad till ett år. Tidigare var det möjligt att få minneslicens för ett jaktvapen som minnesföremål och kunna behålla det oförändrat utan krav på skjutprov. Med sådan licens var det tillåtet att behålla vapnet men förbjudet att skjuta med. Numera måste vapen som är minnesföremål göras permanent obrukbara. Sådana vapen är då ofarliga och behöver inte förvaras i vapenskåp. Det är dock krav på att även sådana ofarliga vapen måste förvaras med godkända lås, tex godkännt vapenställ. Men vapen som är olämliga som jaktvapen brukar vara svårt att få licens på ex 22lr som är myningsladdade. Det är även svårt att få licens på flera vapen än vapengarderoben (4 eller 6 vapen) och det krävs i sådana fall särskilda skäl.
Ett vapen med licens för målskjutning är ej tillåtet att användas för jakt. Ett vapen med jaktlicens får användas både för målskjutning och jakt.
