Universum
Wikipedia
Universum (från latinet med betydelsen "det hela"; "allt skapat", "världen", "världsalltet", "världsbyggnaden") är ett, enligt många, oändligt, utrymme som per definition innehåller allting, det vill säga all materia där alla händelser äger rum. Tankar om universums form och utsträckning kan förefalla paradoxala. En föreställning är att universum kan vara både ändligt och oändligt samtidigt. (I enkla beskrivningar av denna abstrakta möjlighet hänvisas ibland till Möbius band som har två motstående ytor som är den samma ytan.)
Enligt senare teorier anses det som tidigare betraktades som endast tomhet (eller vakuum) mellan de synliga himlakropparna till stor del innehålla så kallad mörk energi. Man menar att denna dolda energi till och med kan vara den dominerande energin i universum.
Innehåll |
[redigera] Big Bang
Den kosmologiska teori som har fått mest uppmärksamhet hävdar att universum uppstod genom en urexplosion, Big Bang, för ca 13,7 miljarder år sedan, och att expansionen från den händelsen fortfarande pågår. Forskning tyder på att expansionen till och med verkar accelerera. Flera teorier har lagts fram om vad det kan vara som driver accelerationen. Hypotesen om mörk energi uppkom bland annat som ett försök på att förklara detta, och är i stor grad vetenskapligt accepterat. Följdaktligen blir universum kontinuerligt större, och galaxerna i universum kommer allt längre ifrån varandra.
Makroskopiska objekt inbegriper förutom galaxer även kvasarer, nebulosor, planeter, stjärnor och svarta hål. Alla fysiska objekt och ljuset i universum är påverkade av gravitationskrafter. Detta resulterar eventuellt i en förtätning av all materia i ett glesare universum. En följd blir i så fall också att ljusvågor böjs alltmer av gravitationen och leder till visuella förvrängningar.
Om universum expanderar på detta sätt skulle resultatet bli att, när universum är dubbelt så gammalt som nu, endast objekt tillhörande den Lokala hopen kommer att vara synliga. Slutscenariot är ett gigantiskt ”tomrum” med ett enormt antal svarta hål som "ångar" bort under närmast oändligt lång tid på grund av Hawkingstrålning. Forskare räknar med att de minsta svarta hålen (motsvarande Solens massa) försvinner 1068 år efter universums uppkomst, de mellanstora svarta hålen (miljoner solmassor) efter 1087 år, och de allra största svarta hålen (galaxmassa) efter 10100 år. Kvar blir uttänjda fotoner och sönderfallspartiklar. Universum skulle bli i det närmaste totalt tomt.
Big Bang teorin är en extrapolering av tolkningen av upphovet till den elektromagnetiska frekvensförskjutning som kallas rödförskjutning, och som kan observeras i ljuset från avlägsna stjärnor. Enligt Hubbles lag beror rödförskjutningen på den hastighet ljuskällorna avlägsnar sig med från oss, och är "rödare" ju längre bort källorna befinner sig. Jämför dopplereffekt som även omhandlar frekvensförskjutning av ljud från källor i rörelse.
[redigera] Se även
- Kosmos
- Big Bang
- Kosmologi
- Inflation (kosmologi)
- Solsystemet
- Universum (mängdteori)
- Universums framtid
- Universums historia
- Vintergatan
- Rymden
[redigera] Källor
- Astronomy, March 2003.
- Astronomy, June 2003.
[redigera] Externa länkar
Partikelkluster i vakuum: |
Gas | Atmosfär | Solvind | Kosmisk strålning | Asteroidbälte | Stjärnhop | Solsystem | Galaxhop |
Galaxrelaterade artiklar: |
Aktiv galax (Seyfert, Kvasar, Blazar) | Vintergatan |
Stjärnrelaterade artiklar: |
Astronomi | Brun dvärg | Vit dvärg | Stjärna | Röd jätte | Neutronstjärna (pulsar, magnetar) | Kvarkstjärna | Svart hål |
Stjärnfenomen: | |
Mindre himlakroppar: |
Planet | Måne | Komet | Meteoroid (meteor, meteorit, eldkula) | Småplaneter (asteroid, planetoid) |
Rymdfärd: |
Rymdfarkost (rymdraket, rymdfärja, rymdskepp) | Rymdsond | Rymdstation | Astronaut | Kosmonaut |
Andra ämnen: |
Himmel | Himlakropp | Satellit (Drabant) | Planetbana | Kosmologi | Big Bang | Big Crunch | Big Rip | Maskhål |