Ulricehamn
Wikipedia
| Ulricehamn Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 9 065 |
| Area(2000) | 610 hektar |
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Ulricehamns kommun |
| Församling | Ulricehamns församling |
Ulricehamn är en tätort i Västergötland och centralort i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län.
Innehåll |
[redigera] Läge
Ulricehamn är beläget på sluttningarna kring ån Ätrans utlopp i sjön Åsunden. Staden ligger 35 km öster om Borås och 60 km väster om Jönköping
[redigera] Historia
Ulricehamn har sina anor ifrån 1000-talet eller tidigt 1100-tal. Hette tidigare Bogesund, men döptes om efter den dåvarande drottningen Ulrika Eleonora. 1520 stod Slaget på Åsundens is här då danskarna med Kristian II besegrade Sten Sture d.y..
Den ridväg som gick från Halland utmed Ätran in i landet, kallad Ätrastigen eller Redvägen, passerade också Ulricehamn. Delar av stadens gågata, Storgatan, följer samma sträckning som den ursprungliga vägen. Denna ridväg har även givit namn åt Redvägs härad, som omger Ulricehamn och är en del av Sjuhäradsbygden.
Författarinnan Birgit Th Sparre har gjort Ulricehamnsbygden välkänd genom sin romansvit Gårdarna runt sjön.
[redigera] Ulricehamn, en av landets tretton spårvägsstäder?
Ulricehamn har haft spårväg. Det var direktören för stadens sanatorium, Per Stenman, som tog initiativet till att bygga en spårväg från järnvägstationen upp till sanatoriet. Spårvägen byggdes under vintern 1909-10, den var litet drygt tre kilometer lång, enkelspårig och normalspårig (spårvidd 1435 mm), höjdskillnaden mellan järnvägstationen och sanatoriet var hela 170 meter. Anledningen till att man byggde en spårväg var att det skulle vara lättare för sanatoriets gäster att ta sig den mödosamma vägen från stationen ända upp till sanatoriet. Dessvärre kom trafiken aldrig igång mest på grund av inre meningsskiljaktigheter inom spårvägsbolaget. Spårvägen hade endast en spårvagn samt en släpvagn, eller snarare en tralla avsedd för gods och personbefordran. Hela spårvägen såldes 1917, spårvagnen och koppartråden från kontaktledningen gick till en annan spårväg, GS i Göteborg emedan rälsen hamnade på Spetsbergen nuvarande Svalbard där den användes i en gruvjärnväg. Affären blev ändå en framgång, då aktieägarna fick ordentlig utdelning efter försäljningen, bland annat hade priset på koppar gått upp och bara inkomsten av den täckte vad hela anläggningen kostade att bygga sex år tidigare. Man tvistar inom spårvägs- och järnvägskretsar[källa behövs] om man verkligen kan räkna Ulricehamn till landets spårvägsstäder, då det aldrig bedrevs någon spårvägstrafik där, men där fanns i alla fall en fungerande spårväg.
[redigera] Näringsliv
Större företag i kommunen:
- IRO AB
- SegerEurope AB
- Bogesunds väveri AB
- Kriss
- Welands stål
[redigera] Utbildningsväsen
- Tingsholmsgymnasiet
- Bogesundsskolan
- Ulrikaskolan
- Stenbocksskolan
- Ätradalsskolan
