Turbinhuset
Wikipedia
Turbinhuset i Västerås är lokaliserat mellan Västerås stadshus och Västerås slott och sägs var en av anledningarna till att ASEA flyttade till Västerås.
Innehåll |
[redigera] Belysning
Den 2 mars 1884 drogs det fram el för belysningen i Västerås domkyrka och för att få se denna stora händelse var man tvungen att betala en entréavgift på 50 öre för ståndspersoner och 10 öre för arbetsfolk och barn. Upphovsmännen bakom belysningen var grosshandlaren Ludvig Fredholm och bröderna Jonas och Göran Wenström. Ludvig Fredholm och Göran Wenström låg också bakom den historiska händelsen då Sveriges första elektriska gatubelysning tändes i Stockholm 1881. Däremellan hade bröderna Wenström och Fredholm 1883 bildat Elektriska Aktiebolaget i Stockholm med verkstad och tillverkning i Arboga, men behövde expandera verksamheten i slutet av 1880-talet och man letade efter nya lokaler i eller utanför Arboga.
[redigera] Asea och Turbinhuset
Vid det här laget rådde det en dragkamp mellan Arboga, Västerås och Örebro om vart företaget skulle förläggas. Fullmäktigeledamoten Oskar Fredrik Wijkman i Västerås hade haft kontakt med företaget då elbelysningen till Domkyrkan installerades och avgörande för lokalisering av företaget blev tillgången på elektrisk kraft i Västerås, vilket ter sig ganska naturligt då företaget arbetade just med el. Elkraften kunde utvinnas genom att staden löste in en kvarn vid Svartån och istället anlade en kraftstation som därmed blev en av Sveriges första. Den kallades av allmänheten för Turbinhuset. Med denna kraftstations tre turbiner fick företaget tillräckligt med el för hela sin verksamhet. December 1890 kom så beslutet av att det senare fusionerade företaget ASEA skulle flytta till Västerås.
Vem som är arkitekten bakom huset är inte helt fastställt, men stor vikt lades att det skulle smälta in i den befintliga stadsmiljön runt slottet. Resultatet blev en blandning mellan gotik och romantik, med en vackert snidad dörr bärande Västerås vapen.
[redigera] Driftåren
Turbinhuset arrenderas av Asea mot en årlig avgift på 6 000 kronor, trots att företaget installerade all elektrisk utrustning på egen bekostnad. Asea var framgångsrikt med en fortsatt expansion och redan 1902 var kraften från Turbinhuset otillräcklig och huset återlämnades till staden. Trots den korta tid som Asea använde sig av Turbinhuset är det lätt att inse dess stora betydelse för Västerås som stad. Omkring 1890 hade Arboga och Västerås ungefär lika stor befolkning, men efter Aseas flytt till Västerås blev skillnaden större varje dag och idag är Västerås nästan tio gånger större än Arboga.
Då Asea lämnade Turbinhuset användes det senare som en kommunal kraftstation. Efter en genomgripande renovering med maskinbyte 1910-11 ökades effekten från 150 till 200 hästkrafter, som var den tidens måttenhet för elkraft. Turbinhuset var i drift fram till 1950-talet då växelströmmen ersatte likströmmen. Efter detta tjänade huset som lagerlokal de närmaste tjugo åren.
[redigera] Museum
Den stora roll som kraftstationen hade spelat för Västerås gjorde att en tanke väcktes till liv, i slutet av 1960-talet, om att göra Turbinhuset till ett museum. Ett problem som ofta träffas på i liknande projekt är bristen på pengar som gjorde att det blev en viss försening i utförandet. Men målet i detta projekt var att återigen installera en turbin, visserligen begagnad, för att göra huset helt oberoende av annan elektricitet. Då ekonomin såg ut som den gjorde så talades det om att låta en elmotor driva generatorn, vilket ansågs som fusk och väckte upprörda känslor bland många västeråsare vid den tiden. Efter mycket om och men lyckades man till slut att få tag på en gammal turbin från Dalarna som installerades och fick fart på generatorn från 1910, som i sin tur gav ljus åt koltrådslamporna i huset. ASEA bidrog med gamla elektiska maskiner till utställningen och i och med detta hade Västerås fått ett tekniskt museum som visade en viktig del av stadens historia. Invigningen skedde den 17 juni 1974 av Kung Carl XVI Gustaf.
[redigera] Åter i drift
Hösten 1995 inleddes arbetet med att åter ta Turbinhuset i kommersiell drift, vilket föranledde att fundamenten under huset förstärktes och två nya turbiner installerades vilket senare anslöts till det kommunala elnätet. Turbinhuset har idag en effekt på 110 kW. Samtidigt genomfördes en upprustning av själva muséidelen, och med denna upprustning har en återkoppling gjorts till en viktig epok i Västerås och Sveriges historia. Allmänheten kan nu, genom ett besök i Turbinhuset, få en bild av de senaste hundra årens utveckling och få en förståelse för den betydelse som vattnet och elen har haft och fortfarande har.
