Tredje puniska kriget
Wikipedia
| Puniska krigen |
|---|
| Första - Andra - Tredje |
Tredje puniska kriget utkämpades mellan Karthago och Romerska republiken 149-146 f.Kr. Efter andra puniska kriget fick Hannibal efter 15 år återvända från Italien och år 201 f.Kr. blev det en smått ovillig "fred" för Karthagerna. Vad som sedan hände var att Karthago återhämtade sig och återigen blomstrade som handelsstation. Köpmännen i Rom oroades över Karthagernas affärsmäns välställda tillvaro. I senaten i Rom förde därför Cato en kampanj mot Karthago. Varje tal avslutade han med orden " för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras". Denna ständiga propaganda om Karthagos förstörelse, ledde så småningom till att Senaten beordrade att Karthago skulle förstöras. Tredje Puniska kriget inleddes. År 146 f.Kr. förstördes staden Karthago av Publius Scipio Aemilianus.
Staden förstördes och alla karthagener fördrevs eller blev satta i slavdom. Enligt myten så brändes staden och man plöjde upp marken och beströdde den med salt för att inget mer någonsin skulle kunna växa där. Dessa teorier har dock avfärdats på senare tid, bland annat av Adrian Goldsworthy i hans bok "Puniska krigen". Där står att läsa att romarna till och med skapade en bosättning på samma plats som Karthago ligger, staden hade dock inget mer än namnet gemensamt med den dåtida världsstad som Karthago var.
