Tonsill
Wikipedia
Tonsiller, äv. halsmandlar, ansamling av lymfatisk vävnad mellan gombågarna/i höjd med tungans rot och i svalget. De minskar något i storlek efter barndomsåren då de liksom adenoiden är verksamma i uppbyggnaden av immunförsvaret.
Vid halsfluss (tonsillit) angrips tonsillerna av bakterier eller virus. Vid halsböld ansamlas var bakom en av halsmandlarna, oftast till följd av en bakterieinfektion.
Stora tonsiller kan orsaka andningsbesvär såsom sömnapné och snarkningar, men även klangförändringar i talet, s.k. guttural klang. Om tonsillerna är så stora att de slår samman vid tal kan de även påverka nasalklangen, se velofarynxfunktion.
Förstorade halsmandlar kan även orsaka sväljningsbesvär med svårigheter att svälja fast föda. Hos en del tas halsmandlarna bort vid ständigt återkommande halsfluss eller vid upprepade halsbölder.
Halsmandlarna utgör en del av försvaret mot infektioner men vävnad med likartad funktion finns på flera andra ställen i munhålan.
Man har inte kunnat påvisa några nackdelar med att operera bort förstorade eller kroniskt infekterade halsmandlar. Efter operation föreligger ingen ökad risk för andra typer av halsinfektioner eller luftvägsinfektioner.
