Toga
Wikipedia
 Illustration från Dictionary of Classical Antiquities 1891. |
Toga (av latinets tego, "att täcka") mantel av ylle buren ovanpå en tunika. I romerska riket var togan förbehållen manliga medborgare. Icke-medborgare fick inte bära toga. Kvinnor bar istället stola.
I det tidiga romerska riket, under kungadömet och republiken bars togan även i krig, men eftersom plagget visade sig var opraktiskt att bära under en rustning användes därefter inte togan i strid. Därigenom kom plagget att associeras med fred och även långt efter att det slutat att vara ett vardagsplagg, motsvarande dagens slips och kostym, bars togan av statens (res publica) representanter i sin officiella tjänstgöring. I Ciceros De Officiis finner man frasen Cedant arma togae, concedat laurea laudi - bokstavligen "låt vapnen vika för togan, lagern vika för ämbetsmannens ära" med betydelsen "låt fred ersätta krig, civil rätt ersätta militär makt".
En toga hade olika utseende beroende på medborgarens rang och position:
- Toga virilis - en enkel, vit toga som bars av vuxna män
- Toga pulla - en mörk toga som bars av de lägre klasserna och av sörjande
- Toga prætexta - en toga med ett purpurfärgat band som bars av curulus magistrates, censorer, präster och kejsare. Denna toga bars också av minderåriga män och skådespelare i tragedier
- Toga trabea - en toga med sharlakanröda och purpurfärgade ränder som bars av augurer
- Toga picta - en toga prydd med guldstjärnor som bars av generaler vid triumftåg, av ämbetsmän (magistrates) i samband med gladiatorspel, av konsuler och av kejsare vid festliga tillställningar.
- Toga candida - en bländvit toga som bars av kandidater till offentliga poster. Ordet "kandidat" kommer av dräkten.
