Syd Barrett
Wikipedia
Roger "Syd" Barrett, född 6 januari 1946 i Cambridge, död 7 juli 2006 i Cambridgeshire, brittisk gitarrist och sångare. Under åren 1965-1968 medlem i Pink Floyd.
Innehåll |
[redigera] Barndom
Roger Keith Barrett föddes 1946 i Cambridge som den yngste i en syskonskara av fem. Familjen, en för staden ganska typisk medelklassfamilj, tyckte om litteratur, musik och måleri. Fadern Max sägs ha varit en lätt excentrisk patolog med intresse för akvarellmålning och av att spela i den lokala filharmoniska orkestern. Hans fyra äldre syskon - Alan, Donald, Ruth och Rosemary - sägs ha tyckt mycket om och rentav skämt bort sin lillebror.
[redigera] Tidiga influenser
"Syd var väldigt mycket en produkt av engelsk medel- till övre medelklass - så som den kan se ut i en universitets/katedralstad", säger Barry Miles, själv en av de ledande 60-talsintellektuella. "Mycket väl rotad i engelsk barnfantasy, fesagor, 'Det susar i säven', Nalle Puh och allt sånt...den där typen av städer var mycket engelska och trevliga att växa upp i - och Syd utvecklade allt det där inom sig. Han fick en känsla för kvickhet och brittisk excentricitet. Han var inte underlig men lite vimsigt sprudlande originell."
Lewis Carrolls Alice i Underlandet och Tolkiens böcker gjorde tidiga intryck liksom de typiskt engelska nonsensverserna. Dessa influenser blir tydligt synliga i Syds senare sångtexter där hans, för att vara poptexter, sällsynt levande och fritt forsande verser låter dvärgar, tomtar och mystiska naturväsen tumla runt med fågelskrämmor, bläckfiskar och psykedeliska sagoflickor i en surrealistisk och panteistisk mystiskt färgad natur. Syds texter avslöjar en upphovsman med ett naturligt handlag vad gäller rim, rytm och meter - en potentiell poet. Kanske var, redan i barndomen, brandväggen mellan fantasi och det vi kallar verklighet en aning genomskinlig. I tidigt 50-tal gick han Morley Memorial Junior School vilket även den två år äldre Roger Waters (basist och sångare Pink Floyd) gjorde. Enligt Waters var skolan ett helvete, vilket säger mycket om Waters och kanske lite om skolan.
[redigera] Tidig ungdom
1957 började Syd (då fortfarande 'Roger') mellanstadiet i Cambridge High school, kallad 'The County'. Han verkar ha tyckt om att gå där; han var populär och känd som en intelligent om än lättjefull elev. Han var under en period patrulledare i scouterna och tycks därvid ha imponerat på de yngre scouterna. En av dem, Tim Renwick, minns honom som en 'inspirerande och karismatisk person' redan då.
Rock- och inte minst skifflevågen rullade över England under 1957 och en hel generation slängde sig förbehållslöst i den. Musiken väckte en glöd och entusiasm som inte stod väckelserörelsen långt efter. Med i vågen drogs bl.a. John Lennon, Paul McCartney, Pete Townshend, Eric Clapton, för att inte tala om Roger Waters, David Gilmour och Syd Barrett.
1957 fick Roger Barrett en banjo som han enligt egna ord 'plinkade sig lyckligt fram på ett tag'. 1958 tjatade han till sig sin första gitarr och startade ett 'band' med några kompisar. På akustiska gitarrer tränade de på låtar typ Buddy Hollys 'That'll be the day'. Vad man vet uppträdde de inte offentligt men uppmuntrades av Barretts mamma och fick öva hemma hos honom. Roger Waters var en av polarna som kunde titta in och lyssna en stund fast han inte spelade själv.
[redigera] Pink Floyd
Tillsammans med Roger Waters, Bob Klose, Nick Mason och Richard Wright bildade han bandet Pink Floyd 1965. Bob Klose lämnade bandet tidigt eftersom han inte gillade den psykedeliska stilen bandet dragit på sig. Pink Floyd släppte 1967 sitt första album Piper at the Gates of Dawn, uppkallad efter ett kapitel i boken The Wind in the Willows av Kenneth Grahame (svensk titel: Det susar i säven) som var en av Barretts favoritböcker som barn, och ett par klassiska singlar som Arnold Layne och See Emily Play. På Piper at the Gates of Dawn hade Syd Barrett skrivit alla låtar utom en. Men Barretts drogmissbruk och psykiska problem blev bara värre, vilket bland annat yttrade sig i att han ibland stod som fastfrusen utan att vare sig sjunga eller spela på scen, eller spelade med alla strängar på gitarren medvetet ostämda. På nästa album, A saucerful of secrets 1968, var han bara medvarande i två låtar, varav Jug Band Blues var skriven av honom. I början av 1968 hade de övriga medlemmarna fått nog av Barretts oberäknelighet och han var tvungen att lämna bandet och ersattes av David Gilmour.
[redigera] Solokarriär
Han gav med hjälp av sina tidigare kollegor i Pink Floyd ut soloalbumen The Madcap Laughs som kom ut första gången i januari 1970 och Barrett som kom ut i november 1970. Båda dessa skivor fick mycket liten uppmärksamhet när de kom men har med tiden blivit kultförklarade. Efter några misslyckade scenframträdanden, bland annat med ett kortlivat band kallat Stars, drog sig Barrett under andra halvan av 70-talet helt undan från musikbranschen och bosatte sig hos sin mor Winifred i Cambridge. Han levde isolerat i hennes hus i många år. Efter moderns död 1991 flyttade Barrett till ett eget hus där han levde på royaltyinkomster från sin musik och ägnade sig åt att måla, läsa och titta på tv.
Syd, som åter hade börjat kalla sig Roger Barrett, blev genom sin kreativa talang och frivilliga isolering en av rockhistoriens mest mytomspunna personer. Fans från hela världen reste till Cambridge för att försöka hitta hans hus och knacka på. I en nätintervju fick de dock följande uppmaning från Barretts brorson Ian: "Please DON´T! Please leave him in peace to get on with his life happily. I can assure everyone concerned that Roger is happy and content, and he´d be even more so if he didn´t have to awkwardly meet fans hanging outside his house and nervously knocking on his door. The whole Floyd time is so long ago that he simply wants to be left alone to get on with his painting and reading."
Syd Barrett avled 7 juli 2006 i stillhet i sitt hem av komplikationer från den diabetes han hade under senare delen av sitt liv.
Under många år arbetade Syd med ett manuskript till en bok om konsthistoria. Manuset finns bevarat men är ännu inte publicerat.
Denna text är till 95% tagen från den första svenska web-sidan om Syd Barrett. Den har legat halvt osynlig ett tag p.g.a. dålig serverplats men finns nu åter lätt tillgänglig på adressen http://web.comhem.se/~u70709641/ .
