Spindlar

Wikipedia

Spindel hänvisar hit. Andra betydelser av det ordet hittas på spindel (olika betydelser)

?Spindlar
Rosentarantella (Grammastola rosea) från Chile.
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Leddjur Arthropoda
Understam:	Palpkäkar Chelicerata
Klass:	Spindeldjur Arachnida
Ordning:	Spindlar Araneae
Vetenskapligt namn
§Araneae Auktor: Clerck, 1757


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Spindlar (Araneae) är en ordning palpkäkar i klassen spindeldjur.

[redigera] Anatomi

Spindlar, till skillnad från insekter, har bara två kroppssegment. Det främre är ett kombinerat huvud och överkropp (eng: thorax). Vissa arter, som tarantellor, har kroppen täckt av en speciell slags fina hår som verkar starkt irriterande på rovdjur. Håren lossnar lätt, vissa arter kan till och med borsta av sig håren så att de snabbt skapar ett stickande moln mellan sig själva och ett hotande rovdjur. Alla spindlar har åtta ben (till skillnad från insekter som har sex). De har vanligen åtta ögon, men det kan variera. Ögonen har linser och är inte sammansatta av mindre delar som insekternas fasettögon. Jagande arter har ofta två ögon som är större än de andra och centralt placerade på främre delen av huvudet. Andra arter har betydligt färre ögon, eller inga alls. Spindlar saknar luktsinne och har dålig hörsel, de har inte heller några antenner, till skillnad från insekter. De har inte heller något behov av det, eftersom deras oerhörda känsla för vibrationer kompenserar för allt det andra.

Spindlars blod cirkulerar inte, det bara fyller ut kroppen. Detta kallas för ett öppet cirkulationssystem. Spindlarnas "lungor" kallas boklungor och är små gångar med öppningar på undersidan av bakkroppen. I dem cirkulerar luft som syresätter blodet.

[redigera] Spindeltråd

De flesta spindelarter jagar genom att väva nät som små djur, ofta insekter, fastnar i. De vävs av spindeltråd, som utsöndras från speciella körtlar på undersidan av spindelns bakkropp. Spindeltråden består av långa, starka proteinkedjor. Alla spindlar producerar spindeltråd, även de som inte använder dem för att bygga fällor. Spindeltråden används även till att klä in väggarna i jordhålor, spinna in byten i kokonger och många andra saker. Små spindelarter, eller nykläckta spindlar, använder spindeltråden för att flyga. Spindeln spinner en lång och tunn tråd, låter den fångas av vinden och bärs iväg.

[redigera] Fortplantning

Parningsritualen är ofta lång och invecklad, för att hannen ska kunna närma sig honan utan att hon misstar honom för ett byte. Det händer att hannen inte överlever parningen, utan blir dödad och uppäten av honan. Detta fenomen har fått ge namn åt "svarta änkan". Alla spindelarter har problem med hur hannen och honan ska närma sig varandra, men det är för de flesta arter mindre vanligt att honan faktiskt äter hannen.

Hannarna använder modifierade pedipalper som bärare för sädesvätskan. Innan han närmar sig honan flyttar han spermierna från könsorganen till hålrum i palperna. Under parningen flyttas de två pedipalperna omväxlande in och ur honans könsöppning.

Spindlar är äggläggande. Äggen läggs i så kallade äggsäckar, små bylten av silke fyllda med ägg. Vissa spindlar lämnar dessa åt sitt öde, andra bär omkring på säcken tills den kläcks. Ytterligare några arter bär omkring på de kläckta ungarna tills de är stora nog att klara sig själva.

[redigera] Föda

Det finns många olika varianter på hur spindlar fångar sitt byte. Det vanligaste är det klassiska spindelnätet, där spindeln ofta sitter i mitten av nätet och väntar. En variant är att spindeln har ett litet bo i utkanten av nätet, med en enstaka tråd som löper in och förmedlar vibrationer från eventuella sprattlande byten. Spindlar har en god förmåga att urskilja vibrationer från insekter från vibrationer med andra orsaker. När rätt vibrationer detekterats rusar spindeln ut till bytet och biter det. När det lugnat ner sig spinns det in i en kokong och lossas från nätet. En annan vanlig metod står jaktspindlarna för, de beter sig som ett vanligt rovdjur och springer ikapp och kastar sig över sitt byte. Vissa sorter bygger "falluckor" i marken, eller rör av silke som löper utmed marken. Mer ovanlig är varianten som lassospindeln har, den sitter högt upp i ett träd och spinner en stor klibbig droppe silke som den sätter på en lång stark tråd. Sedan svingar den droppen under sig i vida cirklar tills den träffar en flygande insekt.

Matsmältningen sker både invärtes och utvärtes. Spindeln injicerar ett gift i sitt byte via kanalar som går i dess käkar. Giftet tjänar både till att döda eller förlama bytet, samt påbörjar matsmältningen. Spindeln suger sedan ut bytets smälta innanmäte. Spindlar kan bara äta flytande föda. Under måltiden är vanligen bytet inspunnet i en kokong.

Spindlar har en stor regulativ roll i naturen. På en hektar ängsmark kan spindlarna dagligen konsumera uppemot 100 kg insekter.

[redigera] Fara för människor

De flesta arter är inte benägna att bita människor helt enkelt för att människor inte är mat för dem. När de kläms eller känner sig hotade kan de dock bita. Varken smärtan eller giftet från spindelns bett har speciellt mycket att göra med hur stor spindeln är. Exempelvis kan den vanliga hoppspindeln, omkring 1 cm stor, ge ett bett lika smärtsamt som ett bistick om den blir klämd. Den berömda svarta änkan är ungefär lika stor och kan potentiellt orsaka dödsfall bland människor, även om det är mycket ovanligt. När sådana inträffar handlar det ofta om barn som fått flera bett. Svarta änkor är utpräglade nätbyggare. De är i praktiken blinda och har svårt att förflytta sig utanför sitt nät.

[redigera] Övrigt

Spindlar fastnar i allmänhet inte i sina egna nät, men de är inte immuna mot klistret. Endast vissa trådar i näten är klibbiga, och spindlarna är försiktiga med att bara röra vid rätt trådar.

[redigera] Klassificering

Systematik av Organismer, Domän: Eukaryota, Rike Djurriket Stam: Leddjur Understam: Palpkäkar, Klass: Spindeldjur , Ordning: Spindlar (Araneae)

Ordningen Araneae är vanligen indelad i två underordningar där klassificeringen bestäms av strukturen av dess cheliceréer, käkarna och antalet boklungor.

Indelas i 2 underordningar och familjer::

1. Underordning: Labidognatha eller Araneomorphae,"äkta" spindlar som har ett par boklungor och har chelicereér med gifttänder som fungerar roterande som låter spindeln att bita.

Innefattar ca 60 familjer:

Nätbyggare

- Familj: Hjulspindlar (Araneidae) kallas ibland Argiopidae. Bygger hjulnät.
- Familj: Klotspindlar (Theridiidae) stor familj, som bl.a. inkluderar den kända Svarta änkan. Några arter bygger inte nät.
- Familj: Trattspindlar (Agelenidae) Bygger trattformiga nät. Många arter lever i grottor och trivs därför utmärkt i vår torra inomhusmiljö.
- Familj: Grottspindlar (Pholcidae) Kommer ursprungligen också från grottor men påträffas oftare i källarförråd och trapphus.
- Familj: Mattvävarspindlar (Linyphiidae) Bygger horisontella nät i vegetationen eller direkt på marken.

Aktiva jägare som inte bygger nät

- Familj: Jaktspindlar (Oxyopidae) jagar byten bland bladen i träd och buskar.
- Familj: Vargspindlar (Lycosidae) spindlar som jagar byten på marken.
- Familj: Vandringsspindlar (Ctenidae) jagar på marken eller i lägre vegetation.
- Familj: Hoppspindlar (Salticidae) dagaktiva spindlar med en utmärkt syn.

Passiva jägare som inte bygger nät