Soldattorp
Wikipedia
Soldattorp kallas ett torp som byggts åt och användes av en indelt soldat i det ständiga knektehållet (indelningsverket). Även kallat knekttorp eller (soldat)boställe. Ett soldattorp skulle enligt stadgan vara 8 * 4 meter och sju stockar högt (ca två meter). Denna specifikation bestämdes av armén för att soldaterna skulle få likvärdiga bostäder men bekostades av roten som anställde soldaten. Därför har de flesta soldattorp samma grundplan men många har utökats och förbättrats av sina rotebönder och/eller "hyresgäster". Åtskilliga av de gamla soldattorpen finns kvar efter att indelningsverket upphörde 1901 och används idag som sommartorp. In- och utflyttning skedde vanligen vid Midfaste (15/20 mars) eller Vårfrudagen (25 mars). Då verkställdes en "syn", dvs inspektion att allt var i sin ordning. Dessutom genomfördes en "torpsyn" vart tredje år även om samme soldat bodde kvar. Om torpet användes av en ryttare eller båtsman gällde likartade regler men kallades ryttartorp resp. båtsmanstorp. Totalt fanns 35 000 - 40 000 torp av dessa slag vid varje tillfälle under indelningsverkets tid.
Förmånen av fri bostad i ett soldattorp var en del av den indelte soldatens ersättning och när han slutade sin tjänst blev han tvungen att flytta ut för att bereda plats åt sin efterträdare. Många familjer, vars försörjare avled under aktiv tjänstgöring, hamnade i stora svårigheter när de på detta sätt blev hemlösa med kort varsel. Enligt lag var roten skyldig att inom tre månader tillsätta en ny soldat. Dock hade ofta roten en viss skyldighet att bistå änkan i sådana fall och om soldaten avled under tjänstgöring kunde armén bistå med begravningshjälp.
