Skylla
Wikipedia
Skylla var ett klippmonster i grekisk mytologi.
Skylla var en stor fara för sjömän som hon gärna klämde mellan sig och malströmmen Karybdis. Under sina irrfärder tvingades Odysseus passera Skylla.
[redigera] Se även
Skylla
Skylla var från första början en vacker ung jungfru, eller nymf, som avböjde alla sina friare och levde med nereiderna istället. Skylla var älskad av den mindre havsguden Glaucus, men hon besvarade inte hans känslor. Så Glaucus vände sig till häxan Circe, som i sin tur var kär i honom. Detta kunde bara inte sluta väl, och det gjorde det inte heller. När Skylla en dag badade blev hon förvandlad till ett monster tack vare Circes trolldom. Skylla fick sex fula hundhuvuden som satt på sex halsar.
Efter den hemska förvandlingen drog hon sig tillbaka till ett sund vid Messina, mellan Italien och Sicilien. Skyllas tillhåll var på sundets motsatta sida, där det fanns en gigantisk vattenvirvel vid namn Charybdis. Denna vattenvirvel förstörde alla skepp som kom i närheten, och ifall någon klarade sig undan, tog Skylla dem. Men Argonauterna klarade att ta sig förbi dem båda, eftersom de fick gudomlig hjälp i form av havsgudinnan Thetis. De fick denna hjälp eftersom Thetis man Peleus var en av argonauterna.
En annan hjälte som färdades förbi de två monstrerna var Odysseus, och han förlorade sex män till Skylla första gången de åkte förbi. En månad senare när de reste hemåt igen, förlorade Odysseus hela sitt skepp och alla sina män när gudarna skickade starka vindar som drev tillbaka honom till sundet där Charybdis väntade för att sluka skeppet. Odysseus var den enda som överlevde detta. Skylla var dotter till antingen Phorcys och Ceto, eller Phorcys och Hecate.
