Skifte
Wikipedia
Skifte av jord, Ägoskifte, jur., en lantmäteriförrättning, varigenom jord, utgörande ett begränsat område, som kallas skifteslag och vanligen består av ägorna till en by, delas mellan två eller flera ägare. Sådana förrättningar har varit nödvändiga villkor för jordbrukets utveckling.
I Sverige har skifte av jord varit av fyra slag:
1) tegskifte (i äldsta tider hammarskifte, sedermera solskifte), varigenom ägorna, utan någon s. k. gradering, delades på det sätt, att delägarna, envar i förhållande till sin andel i det hela, erhöll lika stor lott i alla de spridda, till beskaffenheten ofta olika ägostyckena;
(Med gradering menas uppskattning av jord med avseende på dess naturliga avkastningsförmåga varigenom jorden åsättes visst gradtal, utmärkande det förhållande, efter vilket jord av mindre god beskaffenhet kan genom tillökning i vidd lämnas såsom vederlag för jord av bättre beskaffenhet.)
2) storskifte, varmed åsyftades de genom tegskifte i ett större antal ägostycken eller skiften fördelade ägornas sammandragning till ett mindre antal större skiften åt varje delegare, för vilket ändamål krävdes ägogradering;
3) enskifte, varvid den delägare, som det åstundade, ägde rätt att få sina ägor utbrutna, om möjligt i ett enda sammanhängande skifte
4) laga skifte, varmed förstås oskiftade eller ock redan skiftade, men sammanblandade ägors utbrytning åt skifteslagets alla delegare i så stort sammanhang, som ägornas beskaffenhet och belägenhet medge för varje delegare, utan någons förfång. Ändamålet med laga skifte är således att åstadkomma en för egornas brukande så lämplig indelning, som förhållandena medge.
[redigera] Bibliografi
E. J. Schütz, "Om skifte af jord i Sverige" (1890).
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)Projekt:juridik
