Planckenheter

Wikipedia

Planckenheter är ett enhetssystem för mätning baserad på de fundamentala konstanterna:

Planckenheterna nämns ofta halvt på skämt av fysiker som ”Guds enheter”. De eliminerar allt godtycke från enhetssystemet: ett utomjordiskt intelligent liv kan förväntas använda samma system. Dessa enheter förenklar många ekvationer eftersom konstanterna som de baseras på har värdet 1 uttryckta i planckenheter. Därför är enheterna populära i forskningen om kvantgravitation. De är emellertid för små för vardaglig användning, såvida de inte multipliceras med stora tiopotenser. De lider också av osäkerheter i mätning av vissa konstanter som de bygger på, särskilt gravitationskonstanten G.

På plancknivå i längd, tid eller temperatur domineras systemen av kvantmekaniska effekter. Planckdensiteten är extremt hög, över vilken våra föreställningar om gravitation och kvantmekanik slutar gälla.

[redigera] Planckenheterna

Storhet	Enhet	Uttryck	Ungefärligt värde i SI-enheter
Tid	Plancktid	$t_p = \sqrt{\hbar \cdot G \over c^5}$	5,4·10^-44 sekunder
Längd	Plancklängd	$l_p = t_p \cdot c$	1,6·10^-35 meter
Frekvens	Planckfrekvens	$f_p = {1 \over t_p}$	1,9·10⁴³ hertz
Energi	Planckenergi	$E_p = \hbar \cdot f_p$	2,0·10⁹ joule
Massa	Planckmassa	$m_p = {E_p \over c^2}$	2,2·10^-8 kilogram
Densitet	Planckdensitet	$\rho_p = {m_p \over l^3_p}$	5,2·10⁹⁶ kilogram per kubikmeter
Temperatur	Plancktemperatur	$T_p = {E_p \over k}$	1,4·10³² kelvin

Plancktiden brukar även ibland även kallas 1 Jiffy.

[redigera] Planckenheternas tillkomst

Max Planck presenterade för första gången sin uppsättning enheter (och gav förvånansvärt träffsäkra värden för dem) i maj 1899 i en uppsats för Preussiska Vetenskapsakademin. (Max Planck: 'Über irreversible Strahlungsvorgänge'. Sitzungsberichte der Preußischen Akademie der Wissenschaften, vol. 5, s. 479 (1899)). Vid den tiden hade kvantmekaniken ännu inte upptäckts. Han själv hade inte ännu upptäckt teorin om svartkroppsstrålning (publicerad i december 1900) i vilken konstanten h visades för första gången och för vilken Planck senare fick Nobelpris. De relevanta delarna av Plancks uppsats 1899 skapar viss förvirring över hur han kunde komma fram till de olika enheterna som idag definieras med hjälp av $\hbar$ och motiverar genom kvantfysiken. Här är ett citat från 1899 års uppsats som ger en uppfattning om hur Planck såg på enhetsuppsättningen.

... ihre Bedeutung für alle Zeiten und für alle, auch ausserirdische und ausser menschliche Culturen nothwendig behalten und welche daher als 'natürliche Maasseinheiten' bezeichnet werden können...

... De behåller ovillkorligen sin mening för alltid och för alla civilisationer, även utomjordiska och icke mänskliga, och kan därför betecknas som 'naturliga enheter'...

[redigera] Se även

dimensionsanalys

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../p/l/a/Planckenheter.html

Kategori: Mått

Planckenheter

Wikipedia

[redigera] Planckenheterna

[redigera] Planckenheternas tillkomst

[redigera] Se även

Views

Navigering

Sök

Andra språk