Paranoia
Wikipedia
- För rollspelssystemet Paranoia, se Paranoia (rollspel).
Paranoia är ett sjukligt tillstånd av överdriven misstänksamhet. Paranoida vanföreställningar förekommer inom många olika psykiska störningar och även vissa neurologiska störningar och tillstånd. Särskilt utmärkande är tillståndet i schizofreni och specifikt den deltyp som kallas paranoid schizofreni. Paranoia är även vanligt hos missbrukare i abstinensfas eller under en snedtändning på narkotika.
Innehåll |
[redigera] Paranoid psykos
- Huvudartikel: Paranoid psykos
Den som drabbas av förföljelsemani upplever i sin psykos, genom att det föreligger en yttre sammansvärjning, ett uppenbart hot och försöker hantera sin situation utifrån denna verklighet. Det innebär att de drabbade försöker att förstå skeendet genom att ställa samman mer eller mindre avancerade konspirationsteorier och försvarsstrategier.
Vanliga föreställningar hos den som drabbats av paranoid psykos är att han kontrolleras av olika former av yttre strålning och/eller energifält, genom radiosändare, att han blir nedsövd och bortförd av olika organisationer, att beteendet och skeendet kontrolleras utifrån med hjälp av radiovågor eller datorteknik.
Den sjukligt förföljelsedrabbade ger ofta referenser till teknikens senaste landvinningar. Det beror på att denne söker efter det som förändrats i omvärlden som kan förklara förföljelsen, som den sjuke upplever som verklig. Eftersom massmedia rapporterar om nya tekniska landvinningar, antar den sjuke ofta att dessa förändringar i yttervärlden kan ge förklaring till lidandet. Detta är en logisk komponent i psykosen, för den sjuke kan inte utifrån sina tidigare friska erfarenheter få förståelse för sin aktuella situation. Av denna anledning är också Internet numera ofta en del av de paranoida föreställningarna. Där kan den drabbade få svar på de frågor som berör hans hälsoupplevelse av genomgripande ständigt allvarlig hotfull förföljelse.
Denna form av paranoida psykos debuterar vanligen hos människor i medelåldern. Paranoida vanföreställningar kan också ingå i symptomfloran hos yngre människor med schizofreni och borderlinepsykos. Paranoida vanföreställningar förekommer vid narkotikamissbruk, så kallade snedtändningar, då den narkotikapåverkade bland annat hallucinerar och då både ser och hör jagande poliser.
Den paranoida psykosen är ett farligt tillstånd både för den sjuke själv och för omgivningen eftersom hot mot den egna personen är en vanlig vanföreställning, och den sjuke vid denna upplevelse av allvarliga hot mot sitt liv försvarar sig våldsamt i ren självbevarelsedrift. En tidigt insatt läkemedelsbehandling kan förebygga en sådan utveckling som är traumatisk både för den sjuke själv och för människor i omgivningen.
[redigera] Sjukdomsparanoia
Denna form av paranoia är också känd som en form av hypokondri. Den paranoide tror sig vara sjuk eller infekterad av olika (fysiska) sjukdomar, och söker därför vård för dessa inbillade sjukdomar, ibland flera gånger i veckan. Hypokondri kan dock ha flera orsaker, och därför är schizofren paranoia inte den vanligaste orsaken till hypokondri.
[redigera] Patologisk svartsjuka
Svartsjuka klassificeras ibland som en form av paranoid sjukdom och tar sig uttryck i att den sjuke är helt övertygad om att partnern är eller vill vara sexuellt otrogen. I extrema fall tar sig svartsjukan uttryck i form av notoriskt överbeskyddande, övervakande och förföljelse av partnern. Förföljelse föreligger verkligen, men det är den sjuke som förföljer och inte uppfattar det som sjukligt att till exempel skjutsa frun till jobbet, parkera sig själv utanför hennes jobb tills det är dags att skjutsa henne hem igen klockan 17.00. Eller att tolka minsta handling eller beteende från frun, till exempel att hon inte lämnar arbetet förrän 17.01 eller att hon under hemresan vevar ned rutan och harklar sig samtidigt som en röd bil med antenn passerar, som bevis för att otrohet verkligen föreligger.
Detta psykiska ohälsotillstånd är livsfarligt för partnern då vanföreställningarna ofta accentueras, och den sjuke tar till allt grövre artilleri för att få kontroll över den situation han inte kan kontrollera med mindre än att frun sitter blickstilla framför honom dygnet runt. Blundar hon tänker hon säkert på en annan man. Har hon ögonen öppna så tittar hon på ett misstänkt vis. Blinkar hon så signalerar hon önskan om att få träffa den eller de fiktiva män den sjuke är övertygad om existerar. Varje hennes rörelse vantolkas som ett uttryck för att det finns fog för svartsjukan, som den drabbade lider av i sådana dimensioner att han faktiskt tappar all kontroll och verkligen hotas av total mental upplösning och kaos.
Det är vanligen män som drabbas av detta tillstånd, och följden är ofta systematisk misshandel och terror av fru och barn. En utveckling ses i så kallade utvidgade självmord då den svartsjuke, i akt och mening att ultimat försvara sig mot otroheten, mördar sin familj och sig själv.
Behandlingen mot patologisk svartsjuka är prognostiskt dålig, men symptomen kan i viss mån lindras med neuroleptika, ångestdämpande samt i viss mån samtalsterapi.
