Panikångest
Wikipedia
Panikångest, känsla av svår ångest, panik och ofta rädsla för sitt liv som uppkommer hastigt och utan någon synbar yttre anledning. Uppstår ofta i pressade situationer men kan för vissa komma till synes oväntat. Vanliga symptom är hjärtklappning, yrsel, ansträngd andhämtning, bröstsmärtor och kvävningskänslor.
En typisk historia är att en person drabbas av en panikattack en första gång utan yttre anledning, kanske för att han eller hon märkte något märkligt men harmlöst fysiskt symptom och blev rädd, varefter kroppens normala, men obehagliga, adrenalinsvar misstolkas. Efter den obehagliga upplevelsen börjar personen känna rädsla för att det ska hända igen, och börjar därför noggrant känna efter i kroppen efter eventuella kroppsliga symptom som kan förvarna för en ny attack. Detta ökar drastiskt risken för att det ska hända igen. Vissa patienter blir botade bara av att få veta att det är den här onda cirkeln som ligger bakom deras symptom.
Den drabbade personen kan börja dra sig undan från sociala aktiviteter av rädsla för vad andra ska tro och tycka, något som kan leda till komplikationer i form av social fobi, cellskräck och torgskräck. Panikångest kan numera ofta framgångsrikt behandlas med kognitiv beteendeterapi.