Nummerlösa vägar
Wikipedia
Nummerlösa vägar finns egentligen inte i Sverige, åtminstone inte på statliga vägar. Vägverket har ett nummer på samtliga statliga vägar som finns oavsett storlek eller vägstandard. Det är dock enbart ett visst urval av dessa som har vägnummer som brukar synas på kartor och som skyltas.
De enda vägar som kan vara helt nummerlösa är de vägar som är kommunala, de brukar ha ett namn istället. Även de som är helt privatägda och som är anlagda inom privat regi är utan nummer. Privata vägar med statsbidrag har ett särskilt nummer.
Man kan dock kalla vägar utan skyltat nummer för nummerlösa.
Vägar med synlig skyltning är europavägar som har gröna skyltar och ett nummer som börjar på E som t ex E20, riksvägar som t ex Riksväg 40, samt länsvägar som t ex länsväg 100. När det gäller länsvägar är det enbart ett visst urval av dessa som har synliga nummer och det är länsvägarna med nummer 100-499, dvs. de primära länsvägarna.
Länsvägar med nummer 500-3999 kallas sekundära länsvägar och är normalt inte skyltade (även om undantag finns). Dessa nummer syns normalt inte heller i de normala vägkartorna. Enbart speciella vägkartor sätter ut dessa numer men detta är till mindre nytta då numrena inte är skyltade på vägarna. Länsvägar med nummer 500-3999 är lägre prioriterade än de normala länsvägarna. Dessa vägar utgör en stor del av Sveriges vägnät. Det är egentligen enbart för Vägverket och ett litet antal yrkesförare som även dessa kan betraktas som numrerade.
Det finns även vägar som planerings- och budgetmässigt räknas som riksvägar men som inte skyltas med något nummer. De kallas internt ett riks- eller europavägsnumer och en punkt och två siffror efter. Till exempel E4.05 eller E6.20. Detta till skillnad mot sekundära länsvägar som inte heller har skyltade nummer. Det finns för övrigt sådana grenvägar till länsvägar också. Se Grenväg.
Vägar som skyltas nummerlöst kan ha precis vilken standard som helst. Ibland kan dessa vägar vara smala och krokiga grusvägar men de kan många gånger se ut som ganska normala landsvägar. Även vissa större vägar som är nummerlösa förekommer, till och med motorväg. De mest trafikerade nummerlösa vägarna brukar räknas som grenvägar dvs riksvägar.
[redigera] Exempel
Exempel på nummerlös motorväg är Inre Ringvägen runt Malmö som är gamla motorvägen där E6/E20 gick förut innan den ersattes av Yttre Ringvägen.
Även sträckan Brantingsmotet - Ringömotet i Göteborg är byggd som motorväg som en del av motorvägen Göteborg - Kungälv på dåvarande Riksväg 2 (Rikstvåan) sedermera E6. Denna sträcka är landets näst första motorväg och blev färdig i slutet av 1958. När Tingstadstunneln stod klar 1968 degraderades sträckan eftersom den genomgående trafiken drogs bort ifrån de centrala delarna av Göteborg. Man kan idag på broar och rondeller vid Brunnsbomotet se att byggnationen är av en äldre och snävare typ samt konstruerad för vänstertrafik. (t.ex. en mycket kort påfart som planerades som avfart)
Vägen E6.20 går runt västra Göteborg och har i praktiken motorvägsstandard men är inte skyltad som sådan.
