Munchmuseet
Wikipedia
Munchmuseet i Oslo öppnade dörrarna 1963 hundra år efter konstnären Edvard Munchs födsel.
Byggnaderna ritades av arkitekterna Gunnar Fougner och Einar Myklebust. Sistnämnda var också arkitekt för en stor utbyggning och rehabilitering av museet 1994 på 50 års dagen av Munchs död. Det ursprungliga museet blev finansierat av överskottet från driften av Oslos Kinematografer, och det sista byggsteget finansierades av det japanska företaget Idemitsu Kosan co. Ltd.
Museet innehåller idag utställningslokaler, foto och konserveringsateljeer, kontor, bibliotek och magasin. Mitt i museet ligger föredragssalen som också används till utställningar, konserter, teater och filmvisning och i det nya inngångspartiet möts publiken av en butik och ett kafe.
Edvard Munchs testamente omfattade en gåva till Oslo kommun bestående av runt 1100 målningar, 15500 grafiska blad fördelat på 700 motiv, 4700 teckningar, samt 6 skulpturer. I tillägg kom också nästan 500 tryckplattor, 2240 böcker, notatböcker, dokument, fotografier, verktyg, rekvisita och möbler. Munchs omfattande brevsamling blev senare testamenterat till museet av Muchs syster Inger Much tillsammans med ett betydligt antal orginalverk, särskilt från 1880-talet.
Denna och andra gåvor i tillägg till byteshandel har gjort att museet idag innehar mer än hälften av Munchs alla målerier, samtliga grafiska motiv och alla existerande tryckplattor. Detta gör museet speciellt även internationellt sett och ger bra förutsättningar för specialutställningar.
Förhållandena är också bra tillrättalagda för forskare och studenter genom översiktliga magasiner och ett välutrustat bibliotek.]
