Mariano Rampolla
Wikipedia
Mariano Rampolla, född 17 augusti 1843 i Polizzi, Sicilien, död 16 december 1913 i Rom, var en italiensk kardinal, diplomat.
Rampolla prästvigdes 1866. Han utnämndes till ärkebiskop av Heraklea och nuntie i Spanien 1882. 1887 utsågs Rampolla till kardinalpräst av Santa Cecilia.
Med Rampollas utnämning till kardinal började Vatikanens franskvänliga politik. Rampolla delar med påven Leo XIII äran och ansvaret för kurians kyrkoledning ända till Leos död 1903. I konklaven hade han vid de första omröstningarna de flesta rösterna, men hans av Frankrike stödda val omintetgjordes på inrådan av den österrikisk-ungerska regeringen. Av den nye påven Pius X misstänkt för franska sympatier i den utbrytande kyrkokrisen i Frankrike, drog Rampolla sig undan de diplomatiska sysslorna och ägnade sig åt platsen som kyrkoherde vid Peterskyrkan, åt andaktsövningar och författarskap.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
