Linuxdistribution
Wikipedia
Linuxdistribution, ett paket som består av operativsystemkärnan Linux, ett operativsystem (oftast GNU) och diverse programvaror.
Innehåll |
[redigera] Linuxdistributioner
Ett komplett Linuxsystem utgörs dels av Linuxkärnan, dels av en mängd program. Dessa program utgör den otvetydigt största delen av ett Linuxsystem, och består av allt från enkla kommandon för att kopiera filer till kompletta fönstersystem, texteditorer och webbläsare.
Kombinationen av en Linuxkärna och program för att använda systemet kallas för en linuxdistribution. Eftersom det är möjligt och relativt enkelt att skapa sådana distributioner har en uppsjö distributioner uppstått under den tid som Linux har funnits tillgängligt. De flesta består till största delen av fri programvara och kan därför laddas ned gratis över Internet. De vanligaste linuxdistributionerna är Red Hat och Debian, följt av Mandriva, SuSE och Slackware. Andra uppstickare är Ubuntu och Fedora Core.
Sinsemellan är distributionerna i allmänhet kompatibla med varandra, men vilka program som följer med dem varierar från distribution till distribution. Detta gör att det kan vara förvirrande för nybörjare eftersom det är svårt att veta vad man ska välja. För den mer avancerade användaren är det å andra sidan praktiskt att kunna skräddarsy sitt operativsystem efter eget behov. Den totala valfriheten är en av de stora fördelar som framhävs av Linuxfantaster.
För den vana användaren (hackaren) som kräver full kontroll över sitt system är det möjligt att bygga sin egen linuxdistribution. Man kan installera de program man gillar och klistra ihop ett helt och hållet självkonfigurerat system. Det alternativet är dock inte att rekommendera för nybörjare eftersom det kan vara väldigt knepigt att installera alla program för hand.
Källkoden till de senaste versionerna av Linuxkärnan finns att ladda ner från kernel.org. Utvecklingen sker mycket snabbt och nya kärnor publiceras regelbundet.
[redigera] Standardprogram
Trots mängden linuxdistributioner finns det ett antal program som blivit standardprogram för Linux. Oftast ingår de Unixkommandoprogram som skrivits av GNU-projektet, och i allmänhet finns det grafiska fönstersystemet X Window System med. Till fönstersystemet hör nuförtiden också de grafiska skrivbordsmiljöerna GNOME och KDE. De två textredigerarna Emacs och Vi ingår i så gott som alla linuxdistributioner. Vanligt är också att webbläsaren och e-postprogrammet Mozilla ingår. I de flesta fall finns kompilatorn GCC för programspråken C, C++ och Java.
[redigera] Distribution
Till skillnad från många andra operativsystem, både för servermiljö och skrivbordsdatorer, bygger de flesta linuxdistributioner på fri programvara, och kan därför kopieras och laddas ner via Internet gratis, vanligtvis i form av CD-bilder. Eftersom bandbredd inte är gratis har fildelningsteknik, i synnerhet Bittorrent, blivit ett allt mer populärt sätt att distribuera linuxdistributioner på.
En linuxdistribution kan i allmänt även köpas, ofta som pressade CD- eller DVD-skivor, eller, mer sällan, förinstallerad på en ny dator.
[redigera] Användarvänlighet
Användarvänlighet är ett hårt debatterat ämne, inte minst för att det är subjektivt vad som är användarvänligt, och för att det finns en sådan stor variation bland olika linuxdistributioner.
Man kan i allmänhet skilja på användarvänligheten i installationsprocessen, som sker sällan, och i den dagliga användningen. När det gäller installation av Linux är vissa distributioner såsom Ubuntu minst lika enkla som Microsoft Windows, medan Gentoo kräver stor kunskap och stort engagemang av installatören. Å andra sidan kan en dator med ett välskött Linux på för många människor vara minst lika enkel att arbeta med som en med Windows. Undersökningar av ovana datoranvändare i Thailand visade att Linux faktiskt var mer intuitivt än Windows. Linux fungerar dock annorlunda än Windows vilket gör att personer med erfarenhet och träning i Windows kan uppleva det som svårare.
[redigera] Säkerhet
Säkerhet framhålls ofta som Linux kanske största styrka. Med undantag för Linspire, där användaren alltid kör som root, uppmuntrar de flesta linuxdistributioner användandet av ett användarkonto för icke-administrativa sysslor – flertalet tillåter inte ens root att logga in i det grafiska gränssnittet. I kombination med program som inte underlättar ofrivillig exekvering av programkod i e-post och på webbsidor minskar det risken att infekteras med datorvirus, och minimerar skadan då det ändå sker.
Linux kan också ha fördel i att inte vara lika spritt bland hemdatorer som till exempel Windows, eftersom det då inte blir en lika attraktiv måltavla för virusmakare.
[redigera] Programvara
Det är svårt att objektivt mäta till vilket system som mest programvara finns tillgängligt. Eftersom Windows har betydligt fler användare än Linux är marknaden för kommersiell programvara för Windows större än den för Linux, men å andra sidan är många linuxanvändare också programvaruutvecklare, varför skrivs det stora mängder hobbyprogramvara för Linux. Dessutom skrivs den övervägande delen av fri och öppen programvara för Linux. Linuxdistributioner paketerar dessutom själva väldigt mycket programvara, vilket gör det lättare för en användare att installera många olika program och pröva på konukurrerande produkter.
Eftersom Linux genomslagskraft har varit betydligt större på servermarknaden än på hemdatormarknaden så har mycket få speltillverkare itts portera sina produkter till Linux. Några undantag är Unreal, Doom III och Wolfenstein: Enemy Territory. Dessutom har spel som Doom och Duke Nukem 3D i efterhand anpassats till Linux, när källkoden släppts fri.
[redigera] Välkända distributioner
- CentOS
- Damn Small Linux (DSL)
- Debian GNU/Linux
- Fedora Core
- Freespire
- Gentoo Linux
- Knoppix
- Linspire (före detta Lindows)
- Mandriva Linux (före detta Mandrake Linux)
- Mepis
- Red Hat Enterprise Linux
- Slackware
- SUSE Linux
- Symphony OS
- Turbolinux
- Ubuntu (Varianter av Ubuntu: Edubuntu, Kubuntu, Xubuntu)
- Xandros
[redigera] Specialiserade distributioner
Distributioner anpassade antingen för en speciell hårdvaruarkitektur eller en viss uppgift (ex.vis brandvägg).
- IPCop
- Ipod Linux
- Yellow Dog Linux
[redigera] Externa länkar
[redigera] Välkända distributioner
- CentOS
- Damn Small Linux (DSL)
- Debian GNU/Linux
- Fedora Core
- Freespire
- Gentoo
- Knoppix
- Linspire
- Mandriva Linux
- Mepis
- Red Hat
- Slackware Linux
- SuSe Linux
- Symphony OS
- Turbolinux
- Ubuntu (Varianter av Ubuntu:Edubuntu,Kubuntu,Xubuntu)
- Xandros
[redigera] Specialiserade distributioner
[redigera] Övrigt
- Distrowatch.com Sammanfattning av nästan 400 distributioner
- Klik Programvara för många Linux distributioner
- Linux.org
- Zegeniestudios.net Linux distributions väljare (på engelska)
 |
Linux-distributioner | |
|---|---|---|
|
Arch Linux | CentOS | CRUX | Debian | Fedora | Gentoo | Gnoppix | Goobuntu | Knoppix | Kubuntu | Linspire | Mandriva | Red Hat Enterprise Linux | Slackware | SuSE | Symphony OS | Ubuntu | Ubuntu-libre | Wolverine | Xandros | Xubuntu |
||
