Långareds församling

Wikipedia

Långareds f.d. församling
Län:	Västra Götaland
Landskap:	Västergötland
Kommun:	Alingsås
Stift:	Skara
Kontrakt:	Kulling
Pastorat:	Bjärke
Areal:  Tätort:	km² 0 %
Folkmängd:  I tätort:  Folktäthet:	1.850 inv 0 %   inv/km²
Församlingskod:	148907
Källa: SCB 2003

Långared var en församling (socken) i Alingsås kommun och Skara stift som sedan 2006 ingår i Bjärke församling.
Området ligger norr om Alingsås och sträcker sig norrut från sjön Mjörns nordvästligaste vik och omsluter sjön Anten med undantag för dess nordvästligaste vik.

Församlingskyrkan är Långareds kyrka. Vid sjön Anten finns Antens kapell.

Ortnamnet (Langarwdh) är omnämnt 1491. Det innehåller fornsvenskans langer (lång) samt ryd eller rud (röjning).

Inom församlingen finns ingen tätort. Byar som bildat småorter är själva kyrkbyn Långared, liksom Lo och Kullen, som alla ligger öster om Anten. Väster om sjön, nära Anten-Gräfsnäs museijärnväg skär länsväg 190 genom församlingen. Mellan sjöarna avtar länsväg 180 österut mot Alingsås.

Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ / Västgötabanan) hade 1900-70 stationerna Mjörnsjö (vid Östads säteri) och Anten (vid byn Ålanda) samt hällplatsen Kvarnabo, strax söder om Gräfsnäs i Erska församling.

Området kring Östads säteri och Mjörnsjö station införlivades 1975 med församlingen från Östads församling i Lerums kommun / Göteborgs stift.

Långared har genom historien först varit riktat mot Vårgårda, senare mot Sollebrunn och numer mot Alingsås. 1952-73 ingick församlingen i Bjärke kommun, med Sollebrunn som centralort. 1974 uppgick Bjärke i Alingsås.

Församlingen hade en befolkningstopp på över 2000 invånare mellan 1860-talet och sekelskiftet 1800/1900. Som lägst var invånartalet på 1970-talet, som då låg under 1100.

Alingsås kommun förvaltar ön Loholmen i Anten som är klassad som naturminne. Ödetorpet Idåsen från 1647 är Risvedens högsta punkt (201 m.ö.h.). Det är klassat som naturvårdsområde och förvaltas av Västkuststiftelsen. Samma förvaltare sköter Brobacka naturreservat med ett naturum. Området är format av en isälv och är känt för sitt fält med jättegrytor.

Ett 70-tal fornlämningar är kända i Långared. Däribland mer än 20 boplatser och fyra hällkistor från stenåldern samt tre gravfält från järnåldern.

[redigera] Långareds pastorat

Fram till omkring år 1500, samt från 1882 till 1961 utgjorde Långared ett eget pastorat. Århundradena däremellan ingick församlingen i Lena pastorat (nu i Vårgårda kommun). Mellan 1962 och 2005 tillhörde den Stora Mellby pastorat, men ingår nu alltså i Bjärke församling och pastorat.

[redigera] Loholmens borg

På Loholmen finns ruinerna av Loholms borg, föregångare till Gräfsnäs slott. Resterna av en 200 m lång och 4 m bred träbro som ledde ut till borgen från fastlandet har genom dendrokronologisk undersökning daterats till 1301 och tegel från källarvalven har bedömts vara slaget på 1200-talet. På 1550-talet användes sten från borgen när Gräfsnäs slott uppfördes.

På 1300-talet ägdes Loholms borg av Gudmar Magnusson, (omnämnd 1291 – 1313), även känd som greve Gomer. Han var lagman i Västergötland och anfader till Ulvåsaätten. Själv var han av ätten Boberg / Hjorthufvud, med Sveriges äldsta kända vapensköld från 1219.

Från 1512 ägdes borgen av Erik Abrahamsson Leijonhufvud d.ä. (halshuggen vid Stockholms blodbad 1520). Han var far till Gustav Vasas (1496 – 1560) andra hustru Margareta Leijonhufvud (1516-51), som bodde på Loholmen.

[redigera] Östads säteri

Östads säteri omnämns som sätesgård första gången år 1400. Östads stiftelse grundades 1774 genom en donation från Nicolaus Sahlgren (1701-76), direktör för Ostindiska kompaniet i Göteborg. Nicolaus Sahlgrens dotter Sara Catharina gifte sig 1782 med Claes Alströmer (1736-94), son till Jonas Alströmer (1685 – 1761). Sedan dess har stiftelsen i sju generationer föreståtts av familjen Alströmer.

Från 1774 till 1945 drev stiftelsen enlig Sahlgrens donation Östads barnhus, som skulle ”rädda fattiga föräldrars barn från elände och undergång samt genom tjenlig uppfostran göra dem till trogna arbetare inom jordbruket". Sedan 1988 bedriver Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) olika försöksverksamheter på godset. Försöken handlar bl.a. om jordförbättring och om att återplantera lövskog på omställd åkermark.

	Församlingar och tätorter i Alingsås kommun i Västra Götalands län
	Församlingar: Alingsås | Bjärke (del av) | Hemsjö | Ödenäs
	Tätorter: Alingsås | Gräfsnäs | Hjälmared | Ingared | Norsesund | Sollebrunn | Stora Mellby | Västra Bodarna

Pastorat och församlingar i Kullings kontrakt i Skara stift

Alingsås pastorat: Alingsås församling | Hemsjö församling | Ödenäs församling || Bjärke pastorat: Bjärke församling || Herrljunga pastorat: Bråttensby församling | Eggvena församling | Fölene församling | Herrljunga församling | Remmene församling || Skölvene pastorat: Alboga församling | Broddarp församling | Eriksbergs församling | Hovs församling | Källunga församling | Molla församling | Mjäldrunga församling | Ods församling | Skölvene församling | Öra församling || Södra Björke pastorat: Grude församling | Hudene församling | Jällby församling | Södra Björke församling | Vesene församling || Vårgårda pastorat: Algutstorp församling | Asklanda församling | Hols församling | Lena församling | Nårunga församling

	Socknar och församlingar i Kullings härad i Västergötland
	f.d. Alingsås landsförsamling | Algutstorps socken | f.d. Bergstena socken | Bråttensby socken | f.d. Bälinge socken | Eggvena socken | f.d. Fullestads socken | Fölene socken | Hemsjö socken | Herrljunga socken | Hols socken | f.d. Horla socken | f.d. Kullings-Skövde socken | f.d. Landa socken | f.d. Lena socken | Långareds socken | Remmene socken | f.d. Rödene socken | f.d. Siene socken | Skogsbygdens socken | f.d. Södra Härene socken | Ödenäs socken