Lågskotska

Wikipedia

lågskotska (Scots)
Talas i:	Skottland, Nordirland och republiken Irland
Region:	Skottland: Skotska låglandet, Caithness, Orkneyöarna, Shetlandsöarna. Irland Ulster.
Antal talare:	Skottland: 1,5 miljon Ulster: 30 000
Rankning:	inte i topp 100
Klassificering:	indoeuropeiskt germanskt västgermanskt skotska
Officiell status
Officiellt språk i:	ingen Skottland: ett traditionellt språk enligt det skotska parlamentet och ett officiellt landsdelsspråk eller minoritetsspråk enligt Storbritanniens parlament. Irland: ett traditionellt språk enligt North/South Co-operation (Implementation Bodies) Northern Ireland Order 1999.
Språkmyndighet:	Skottland: ingen, men Dictionar o the Scots Leid har stor betydelse. Irland: Tha Boord o Ulstèr-Scotch
Språkkoder
ISO 639-1	-
ISO 639-2	sco
SIL	SCO

Lågskotska eller scots (Lallans, Lowland Scots), är ett västgermanskt språk talat i Skottland och i Ulster, den nordligaste av Irlands fyra provinser. Ulster omfattar alla sex grevskapen i Nordirland och tre grevskap i Irländska republiken (Cavan, Donegal och Monaghan), och Ulster Scots-dialekten talas på båda sidorna av gränsen (till exempel i County Donegal i republiken).

Lågskotska är erkänt som ett officiellt landsdelsspråk eller minoritetsspråk (tillsammans med fem keltiska språk: manx-gaeliska, irisk gaeliska, skotsk gaeliska, kymriska (walesiska) och korniska) enligt Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk, 1992, godkänd av Storbritanniens parlament. Lågskotska och skotsk gaeliska betecknas som traditionella språk av skotska parlamentet.

Ulster Scots-dialektens status erkändes på Nordirland i fredsavtalet Långfredagsavtalet 1998. Enligt avtalet är Ulster Scots part of the cultural wealth of the island of Ireland (en del av ön Irlands kulturella rikedom). Genomförandet av avtalet skapade lågskotska språkets enda officiella myndighet - Tha Boord o Ulstèr Scotch - Ulster-Scots Agency.

Efter allmänna valet 2003 utlovade Skottlands regering i koalitionsöverenskommelsen (Partnership for a Better Scotland) en ny nationell språkstrategi (National Language Strategy) för att ge stöd till Skottlands språk: We will develop a plan to support our traditional and other languages (Vi kommer att utveckla en plan för att stödja våra traditionella och andra språk).

[redigera] Dialekter

Dialektkarta

Nordliga (Doric) - Caithness, Aberdeen, Dundee, nordöstra Skottland.
Centrala (Lallans): Fife, Perthshire, Edinburgh, Stirling, Glasgow, Lothian, Strathclyde och sydvästra Skottland.
Sydliga: längs gränsen mot England.
Insular: Orkneyöarna och Shetlandsöarna
Ulster Scots eller Ullans: Nordirland och County Donegal i Irland (vissa akademiker anser att Ulster Scots ska klassificeras tillsammans med de centrala dialekterna).
Storstäderna Edinburgh, Dundee och Glasgow har lokala stadsvarianter av de centrala dialekterna blandat med skotsk engelska, men i Aberdeen talar man Mid Northern Scots, en nordlig dialekt.

[redigera] Status

Det är ibland omdiskuterat om lågskotskan är en engelsk dialekt eller ett eget språk. Anhängare av skotsk självstyrelse brukar hävda att det är ett språk och pekar då på skillnaderna mellan skotsk och engelsk ljuduppsättning, grammatik, ordförråd och litteraturhistoria med mera.

Lågskotska får absolut inte förväxlas med skotsk gaeliska som är ett keltiskt språk, eller med skotsk engelska (Scottish Standard English).

[redigera] Ordförråd

Det finns många samband mellan det lågskotska och de nordiska språken. Detta härstammar ifrån urnordiska och handelsutbytet under medeltiden.

svenska	norska	skotska	engelska
att flytta		tae flit	to move
att gråta (gråter, grät, gråtit)		tae greet (greet, grat, grutten)	to weep (weep, wept, wept)
karta	kart	cairt	map
kyrka	kirke	kirk	church
barn		bairn (dialekter på ostkusten) (wean på västkusten)	child
ja		ay	yes
att minnas		tae mynd	to remember
"Minns du?"		"Mynds du?" (Shetlandsdialekt)	"Do you remember?"
dis		haar	sea mist
mulet, duggregn		dreich	dull
"Jag går och lägger mig."		"A'm awa tae ma bed."	"I'm going to bed."
två		twa	two
"Vad är du ute efter?"		"Whit ye efter?"	"What are you looking for?"
rönn		rowan	mountain ash
björk		birk	birch
ek		aik	oak
backe		brae	hill
bäck		burn	stream
armhåla		oxter	armpit
damma	støv	stour	dust
mycket		gey	very
lite		wee	small
bro		brig	bridge

[redigera] Exempeldialog

MacSleepy: -Can ye lend me a poond, pal?

MacSiller: -Ay, A can shuir lend ye a poond!

MacSleepy: -Hou nice o ye!

MacSiller: -Thanks, but ye hae tae pey me twa poond!

MacSleepy: -Whit for?

MacSiller: -A am a Glutton!

MacSleepy: -Sae ye are gutsie?

MacSiller: -Ay, that is richt!

MacSleepy: -A am no gaun tae pey ye at aw!

MacSiller: -A am no gaun tae lend a poond tae ye!

MacSleepy: -Fareweel!

MacSiller: -Guid!

[redigera] Referenser

Aitken, A.J. (1977) How to Pronounce Older Scots in Bards and Makars. Glasgow, Glasgow University Press.
Aitken, A. J. (1987) The Nuttis Schell: Essays on the Scots Language. Aberdeen, Aberdeen University Press. ISBN 0080345301
Caldwell, S.J.G. (1974) The Pronoun in Early Scots. Helsinki, Société Néophilique.
Corbett, John; McClure, Derrick; Stuart-Smith, Jane (Editors)(2003) The Edinburgh Companion to Scots. Edinburgh, Edinburgh University Press. ISBN 0748615962
Eagle, Andy (2005) Wir Ain Leid. Scots-Online. Available in full at http://www.scots-online.org/airticles/WirAinLeid.pdf
Jones, Charles (1997) The Edinburgh History of the Scots Language. Edinburgh, University of Edinburgh Press. ISBN 0748607544
Jones, Charles (1995) A Language Suppressed: The pronunciation of the Scots language in the 18th century. Edinburgh, John Donald. ISBN 0-85976-427-3
Kingsmore, Rona K. (1995) Ulster Scots Speech: A Sociolinguistic Study. University of Alabama Press. ISBN 0817307117
McClure, J. Derrick (1997) Why Scots Matters. Edinburgh, Saltire Society. ISBN 0854110712
Niven, Liz; Jackson, Robin (Eds.) (1998) The Scots Language: its place in education. Watergaw Publications. ISBN 0952997851
Robertson, T.A.; Graham, J.J. (1991) Grammar and Use of the Shetland Dialect. Lerwick, The Shetland Times Ltd.
Ross, David; Smith, Gavin D. (Editors)(1999) Scots-English, English-Scots Practical Dictionary. New York, Hippocrene Books. ISBN 0781807794
Scottish National Dictionary Association (1999) Concise Scots Dictionary . Edinburgh, Polygon. ISBN 1902930010
Scottish National Dictionary Association (1999) Scots Thesaurus. Edinburgh, Polygon. ISBN 1902930037
Warrack, Alexander (Editor)(1911) Chambers Scots Dictionary. Chambers.
Yound, C.P.L. (2004) Scots Grammar. Scotsgate. Finns i fulltext på http://www.scotsgate.com/scotsgate01.pdf