Kroppstyper (Sheldon)
Wikipedia
Denna artikel behandlar William Sheldons teori om kroppstyper. För andra betydelser av kroppstyper, se detta uppslagsord.
Kroppstyper enligt William Sheldon är en teori som utformades på 1940-talet. Sheldon var psykolog, och hans teori innebar att olika kroppstyper var bundna till olika personlighetstyper. Han gav kroppstyperna namn efter fosterutvecklingens tre vävnadslager: endodermet, mesodermet och ektodermet. Teorin kan kort sammanfattas som följer:
- Den mesomorfa kroppstypen är centrerad kring muskulaturen och cirkulationssystemet (hjärta och blodådror). En mesomorf människa är ofta muskulös. Den mesomorfa människan har ett somatotont temperament, och är modig, energisk, aktiv, dynamisk, självsäker, och tar gärna risker.
- Den ektomorfa kroppstypen är centrerad kring nervsystemet och hjärnan (ektodermt). Den ektomorfa människan har ett cerebrotont temperament (cerebral är något som har med hjärnan att göra), och är konstnärlig, känslig, snabbtänkt och inåtvänd.
- Den endomorfa kroppstypen är centrerad kring matspjälkningssystemet, särskilt tarmarna (endodermt). Den endomorfa människan har ett visceratont temperament (viscera är latin för tarm). Han har en tendens till övervikt, älskar bekvämlighet och lyx, och är utåtriktad.
Om man jämför med den klassiska teorin om de fyra kroppsvätskorna förefaller sangvinikern motsvarar den endomorfa typen, kolerikern den mesomofra, och den spinkiga melankolikern den ektomorfa. Flegmatikern har ingen självskriven plats i Sheldons karaktäristik, fast beskrivningen av själva kroppstypen passar bra in på den endomorfe.
Sheldon gav ut boken Atlas of Men där han delade in kroppar i kroppstyper på en sjugradig skala. Med hjälp av kroppstyperna menade han att man bland annat borde kunna förutsäga tendenser till kriminalitet. Teorier av detta slag betraktas idag som grundligt föråldrade.
