Korsett

Wikipedia

Kvinna iförd korsett

Korsett (fr. corset, diminutiv av fornfr. cors, lat. corpus ’kropp’), är ett damunderplagg, i äldre tid bestående av snörliv av läder med järnskenor, senare av tyg med fjädrar av metall eller valfiskben, numera även av elastiskt tyg med eller utan snörning. Korsetten har till huvuduppgift att modellera figuren och därigenom få klänningen att sitta väl.

[redigera] Historia

Första idén till korsett kan man spåra till cirka 1500 f.Kr. i livstycket på den s.k. Ormgudinnan, en lerfigur från Knossos-palatset på Kreta. Livstycket exponerar brösten och är hårt åtdraget om livet ungefär som en korsett.

Korsett från 1910.

Den egentliga korsettens upphov anses dock vara ett på 1200-talet till självständigt plagg förvandlat underfoder, men redan under antiken nyttjades dräktföremål med korsettens uppgift. Under medeltiden och nyare tiden ombildades korsetten efter modets växlingar, ungefär från 1810 förskriver sig ordets nuvarande betydelse. Mot korsettens användande riktades ideliga anfall från läkarhåll, utan att de likväl hade något nämnvärt resultat, men korsettens form undergick ständiga förändringar i syfte att med bibehållande av dess praktiska och skönhetsinriktade uppgift göra den oangriplig ur hygienisk synpunkt.

Under första hälften av 1800-talet gjordes stora tekniska framsteg som påverkade korsettindustrin. De elastiska, gummibaserade fibrerna och upptäckten av andra konstfibrer innebar att korsetter kunde göras smidigare och mer följsamma. Hyskor och hakar framtill gjorde plaggen lättare att ta av och på. Löstagbara snörskenor med stålskodda söljor och dubbla snören gjorde också att korsetterna kunde tvättas. Valbens- och stålskenor går också att ta ur korsetten. En finurlig uppfinning är planschetten, den styva stålbladsisättningen mitt fram, som sticks in i snörlivet när man snört ihop sig.

Uppfinningar som symaskinen, gjord av amerikanen Isaac Merrit Singer 1851, gjorde även att man i stället för att bara måttsy korsetter och underkläder kunde masstillverka dem. Ångpressade modeller var också en nyhet, ett första försök till formpressning som gjorde stor succé.

Korsett från 1902.

De allra finaste korsetterna gjordes av taft, siden eller bomull och mönsterstickades med krämfärgat silke och broderier. Kanterna var ofta av spets. Stålskenor och valben stöttade på höjden, insnitt med resår gav flexibilitet vid bröst och höfter. Korsetter för gravida eller ammande kvinnor var utan skenor och hade avknäppbara bröstlappar.

Den period mellan 1890 och 1913 som populärt kallades La Belle Époque favoriserade en timglasformad nog så kvinnlig silhuett. Korsetten höll fortfarande kontroll över kroppens former, med markerat smal midja, fyllig byst och rundade höfter.

Vid 1900-talets början följde dess form i allt väsentligt kroppens, den lämnade bröstkorgen fri och sträckte sig ett stycke ned över höfterna (se figuren med korsett från 1910). Korsetten gjordes vid denna tid av tyg och fick sin form av på längden insydda fjädrar (av aluminium eller valfiskben), och dess tillverkning utgjorde en betydande industri. I stället för korsett användes emellanåt s.k. reformliv, som saknade fjädrar och avsåg att värma även bröst- och övre ryggpartiet.

I Paris 1943 började modeskaparna Marcel Rochas och Jacques Fath att experimentera med korsettlivet i ett försök att rehabilitera den kvinnliga timglasfiguren. När så andra världskriget var slut och de parisiska modehusen öppnade för vårsäsongen i februari 1947 lät inte sensationen vänta på sig. Christian Diors The New Look tog kvinnan tillbaka i korsetten; än en gång var midjan åtsnörd och bysten upplyft av korsetten, kjolarna var vida och vadlånga och fördes ut av flera lager underkjolar och krinolin. Upprörda röster talade om "ett bälte som stryper midjan", för det var ett elastiskt midjebälte som Diors mannekänger bar. Korsetteringen sydde man in i dräktjackor och aftonklänningar, med stödjande fjädrar. Den nya silhuetten gjorde ändå succé.

Även om korsetten fortfarande bars av äldre kvinnor in på 1950-talet, kom den under 1900-talet att i ökande utsträckning att ersättas av lättare formande underkläder som gördeln, korseletten och bustiern. På 2000-talet har korsetten upplevt en viss renässans som ytterplagg, bland annat i filmen Moulin Rouge! (2003).

[redigera] Olika typer av korsetter

Överbystkorsett
Underbystkorsett
Waist cincher
Waspie
Brudkorsett

[redigera] Litteratur

Fontanel, Béatrice, Support and Seduction: The History of Corsets and Bras. New York 2001.
Steele, Valerie, The Corset: A Cultural History. New Haven & London 2001.