Konstvetenskap
Wikipedia
Konstvetenskap eller konsthistoria är en disciplin som studerar och beskriver konst ur ett historiskt, filosofiskt och socialt perspektiv. Konstvetenskapen kan sägas stå med ena foten i estetiken, som beskriver konsten ur ett filosofiskt perspektiv, och den andra i konsthistorien, som beskriver konstens historia. En ren konstnärsbiogafi skulle hamna i den senare kategorin där frågan "Vad är konst?" företrädesvis avhandlas inom disciplinen estetik.
Konstvetenskap, i ordets moderna betydelse, utkristalliserade sig först ur den allmänna kulturhistorien under 1800-talet som konsthistoria för att från kring 1900 göra allt större anspråk på vetenskaplighet och tillslut utgöra en egen disciplin. Konstvetenskap är identisk med ämnet konsthistoria så länge den studerar historisk konst. Den första svenska professuren i konsthistoria inrättades vid Stockholms högskola 1908.
[redigera] Lista över konstvetare
- Plinius skrev Naturalis Historia som bl.a. handlar konstnärer under antiken. Verket fick stor betydelse för renässansens litteratur om konst.
- Giorgio Vasari skrev Le Vite de' più eccellenti pittori, scultori e architettori i mitten av 1500-talet. Det är det konstnärsbiogafiska verk från renässansen som blev stilbildande för konstnärsbiografier i allmänhet och synen på den italienska renässansen i synnerhet.
- Karel van Mander blev med Het Schilderboek i början av 1600-talet Nederländernas motsvarighet till Vasari.
- Filippo Baldinucci skrev Notizie de' Professori del disegno 1673.
- Joachim von Sandrart skrev Teutsche Akademie kring 1675.
- Arnold Houbraken skrev Groote Schouburgh kring 1720.
- Johann Joachim Winckelmanns Geschichte der Kunst des Altertums var det första verk som placerade den grekiska konsten i centrum och också det första att se konstverk som uttryck för en kultur snarare än bedöma dem efter sin överensstämmelse med naturen.
- Gateano Milanesi låg bakom den kommenterade nyutgåvan av Vasaris La Vite de... som fick stor spridning i slutet av 1800-talet.
- Julius von Schlosser sammanfattade 1924 den befintliga konsthistoriska litteraturen i Die Kunstliteratur.
- Jacob Burckhardt var 1800-talets konsthistoriker framför alla andra.
- Giovanni Morelli
- Max J. Friedländer
- Bernard Berenson
- Alois Riegl
- Henri Focillon
- Heinrich Wölfflin
- Paul Frankl
- A. E. Brinckmann
- Nicolaus Pevsner
- Max Dvorák
- Arnold Hauser
- Émile Mâle
- Louis Réaus
- Aby Warburg
- Fritz Saxl
- Erwin Panofsky
- Gregor Paulsson
- Hans Sedlmayr
- Hans Jantzen
- Ernst H. Gombrich
- Uta Lauer, specialitet Östasien.
- Olle Granath
- Ursula Sjöberg
- Lars Sjöberg
