Konspirationsteorierna om månlandningarna

Wikipedia

Det finns ett antal konspirationsteorier vars budskap är att Apolloprogrammet aldrig ledde till några månlandningar, och att filmerna och stillbilderna från samtliga Apollofärder är tagna på jorden.

Innehåll

1 Argument
2 Syfte
3 Referenser
4 Länkar

[redigera] Argument

På de filmer som visar månlandningen kan man till exempel se, att flaggan som sätts upp vajar. På månen saknas luft och därmed skulle det vara omöjligt för en flagga att blåsa. Detta kan dock enkelt förklaras just genom att flaggan hålls upp av en metallpinne som ligger i flaggans överkant. Så länge pinnen hålls upp kommer flaggan att fortsätta stå rakt ut från stången. Att flaggan vajar kan förklaras med att den nyss är uppsatt. Den sattes då i gungning, och eftersom det inte finns någon luft så bromsas inte dessa svängningar upp på samma sätt som de gör på jorden.

Ljuset lär också vara felaktigt enligt vissa. Precis som på jorden kan det även på månen uppstå både konvergerande och divergerande skuggor. Dessutom skall man komma ihåg att jorden utgör en mycket kraftig ljuskälla på månen så det finns med andra ord två ljuskällor att ta hänsyn till. Även månytan är belyst och kommer i sin tur att återkasta ljus på föremål.

En annan vanlig optiskt relaterad misstanke är den om hur stjärnor inte syns i fotografierna från månen, trots att månen saknar atmosfär. Detta har dock att göra med att solen skiner i fotografierna där detta fenomen är tydligt, och kamerorna var därför justerade för exponering i dagsljus. Samma fenomen kan ses även på jorden en stjärnklar natt där något väldigt ljusstarkt fotograferas.

Misstankar finns också om att den lite studsiga gången som märks på filmerna enbart skulle vara att filmerna körs på lägre hastighet. Om filmerna körs på högre hastighet ser det enbart ut som om de springer med tung utrustning vilket enligt många skulle kunna vara en förklaring på detta. Flera experiment har genomförts för att uppnå samma lätthet i sprången som Aldrin och Neil Armstrong har på filmer, men alla har kapitalt misslyckats med det. Steglängden kan endast uppnås genom hopp och då är rörelsemönstret inte korrekt.

Samma sak gäller en sekvens där man kan se en s.k. månbil som man också tror är filmad i annan hastighet. Om filmen körs på högre hastighet ser månbilen endast ut att köra i full fart på normala sanddyner. Det har också ifrågasatts om Neil Armstrong verkligen klarade av att landa en farkost som månlandaren då han misslyckades med likvärdiga attrapper på jorden.

En annan teori handlar om att det inte finns nån krater under månlandaren där den kraftiga raketmotorn hade bromsat in. Detta har dock att göra med att raketmotorn inte bromsade in precis innan landning utan långt tidigare, och vid tiden för landning endast beräknats till ca 1.5 PSI.

En del hävdar att astronauterna inte skulle kunna klara av strålningen i rymden. Strålning är dock främst ett problem vid solutbrott som skickar ut mängder med strålning och kan även störa satelliter, jordens magnetiska fält, och annat. Astronauter skyddas från den mer allmänna strålningen pga en brist på atmosfär via speciella material i deras rymddräkter, som skyddar mot partikelstrålning och elektromagnetisk strålning.

[redigera] Syfte

Flera kritiker tror att USA har ordnat en stor bluff enbart i propagandasyfte då USA egentligen låg efter Sovjetunionen som både hade varit före med att skicka upp en farkost i rymden och hade skickat upp världens första bemannade rymdfarkost. USA skulle då ha hamnat i ett underläge och skulle därför ha skapat en stor bluff om en månfärd för att inte ligga i underläge i jämförelse med Sovjet.

En av de pådrivande att sprida denna konspirationsteorin om att NASA aldrig landade på månen är Brian T. O'Leary. Han valdes ut till astronautgrupp 6 1967. Men han klarade inte av kraven som astronaut när han missade på flygträningen och fick lämna astronautkåren inom ett år. Han är den enda astronautkandidaten som har fått sin biografi borttagen från alla astronauters biografier hos Johnson Space Centers webbplats.

[redigera] Referenser

Plait, Philip (2002). Bad Astronomy: Misconceptions and Misuses Revealed, from Astrology to the Moon Landing "Hoax" (se kapitel 17). John Wiley & Sons. ISBN 0-471-40976-6.